Corona – vanliga frågor för verksamheter och ledare

Coronapandemin har lett till många nya frågor och utmaningar för arbetsgivare över hela landet.

Här ger vi svar på några av de vanligaste frågorna vi och våra experter får på temat om corona. 

Vill du ha mer stöd och koll på de senaste lagändringarna rekommenderar vi ett abonnemang på våra Servicepaket!

Tjänsteresor

Det kan förekomma att anställda inte kan återgå i arbete efter en tjänsteresa utomlands på grund av att de hålls i karantän på orten.

Om detta inträffar i samband med en tjänsteresa har den anställde rätt till lön under frånvaron. Arbetsgivaren och den anställde bör stämma av om vissa arbetsuppgifter kan skötas på distans.

En anställd kan normalt inte neka till att åka på tjänsteresor om det ingår i arbetet. Skulle en anställd neka till att åka på en tjänsteresa – på grund av oro att bli smittad - kan det ses som en arbetsvägran. 

Samtidigt har arbetsgivaren arbetsmiljöansvar och ska inte utsätta anställda för onödiga risker. Arbetsgivaren kan normal inte kräva att en anställd ska utföra farligt arbete, t ex genom att åka till ett riskdrabbat område. Arbetsgivaren bör följa UD:s reserekommendationer. Tänk också på att rekommendationerna snabbt kan ändras.

Många tjänsteresor kan ersättas av digitala möten eller skjutas på framtiden. Om en tjänsteresa ändå anses vara nödvändig bör arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att skydda den anställde.

Semester

Arbetsgivaren bör kontakta den anställde innan hen återgår till arbetet. Avtala – om möjligt – att den anställde arbetar från hemmet under en period.

Om arbetet inte går att utföras från bostaden torde arbetsgivaren kunna beordra att den anställde inte får återgå till arbetsplatsen under två veckor. Denna ledighet torde kunna vara obetald.

Enligt smittskyddslagen 2 kap 1§ ska var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Om den anställde väljer att åka till områden som UD avråder ifrån – och är medveten om detta – kan det inte anses uppfylla kravet enligt smittskyddslagen.

Arbetsgivaren bör dock göra en bedömning i varje enskilt fall och bör även ha informerat den anställde om detta före avresan.

I vissa fall kan en anställd inte återgå i arbete efter en semesterresa utomlands. Anledningen kan t ex vara att de inte får lämna respektive land på grund av de hålls i karantän.

Om detta inträffar i samband med en semesterresa har den anställde inte rätt till lön under frånvaron.

Givetvis kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om att arbetet utförs på distans (om det är möjligt). Andra lösningar kan vara att fler semesterdagar tas ut, alternativ komp-tid och liknande.

Nej, anställda behöver inte uppge vad de gör på sin fritid, t ex om de åker på en semesterresa inom Sverige eller utomlands.

UD avråder från resor till vissa länder, läs mer härArbetsgivaren kan uppmana de anställda att det inte är lämpligt att åka på semesterresor till dessa länder.

Smittbärarpenning

En anställd har rätt till smittbärarpenning från Försäkringskassan om personen är – eller kan vara – smittat av en allmänfarlig och/eller samhällsfarlig sjukdom (dit covid-19 räknas).

Smittbärarpenning kan även betalas ut om den anställde har varit på läkarkontroll/provtagning för att utreda eventuell smitta. Den anställde ska då kunna uppvisa ett intyg eller kvitto från sjukvården.

Läs mer om rätt till smittbärarpenning på Försäkringskassans hemsida

Det finns inga lagbestämmelser om vilka löneavdrag en arbetsgivare ska göra. Detta kan finnas reglerat i kollektivavtal. Det vanliga är att löneavdrag görs enligt följande:

  • Frånvaro dag 1-14: avdrag per timma eller arbetsdag
  • Frånvaro dag 15 och framåt: kalenderdagsavdrag

Den anställde får ersättning från Försäkringskassan fr o m den första dagen i frånvaroperioden. Den anställde drabbas alltså inte av ett karensavdrag. Detta innebär att arbetsgivaren gör löneavdrag fr o m den första dagen i frånvaroperioden.

Ja, ledighet med smittbärarpenning är semesterlönegrundande i 180 dagar varje intjänandeår.

Sjukfrånvaro

Ja, en anställd som har blivit sjuk och inte har arbetsförmåga har rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Den anställde ska sjukanmäla sig och då inleds en sjuklöneperiod.

Sjuklön betalas ut dag 1-14 med ett tillhörande karensavdrag.

Den anställde får ansöka om ersättning för karensavdraget från Försäkringskassan. Från och med dag 15 ska sjukfallet anmälas till Försäkringskassan och den anställde får ersättning från dem. 

Reglerna i sjuklönelagen gäller vilket innebär att arbetsgivaren gör ett karensavdrag i varje sjuklöneperiod.

Med anledning av covid-19 har kan alla som drabbas av ett karensavdrag få ersättning från Försäkringskassan. Åtgärden innebär att den anställde i efterhand kan ansöka om ersättning från Försäkringskassan.  

För arbetsgivaren innebär det här ingen förändring. När en anställd är sjuk ska sjuklön med ett tillhörande karensavdrag göras som vanligt.

En person som misstänker att hen kan vara smittad av coronaviruset är skyldig att uppsöka vård vilket regleras i smittskyddslagen. De fall av corona som påträffas är både anmälnings och spårningspliktiga.

Föräldraledighet

En anställd som har ett barn som är sjukt eller är smittbärare kan få ersättning för vård av sjukt barn (VAB). Den anställde har då även rätt till ledighet från arbetet.

Föräldern kan även få ersättning för vård av sjukt barn om det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta. En läkare eller sjuksköterska bör då ha gjort denna bedömning.

Från och med den 25 april 2020 kan en förälder få ersättning om förskolan eller skolan är stängd på grund av covid-19. Ersättningen uppgår till ca 90 procent av den ersättning som gäller vid vab (detsamma som tillfällig föräldrapenning). 

En förälder som har rätt till denna ersättning har också rätt att vara ledig från arbetet. 

Läs mer om tillfällig föräldrapenning vid skolstängning på Försäkringskassans hemsida.

Övriga personalfrågor

Varje arbetsgivare får själva bedöma vad som är lämpligt utifrån verksamhetens behov och karaktär. Många möten kan genomföras digitalt eller vid ett senare tillfälle, medans andra är mer affärskritiska.

Om arbetsgivaren tar emot externa besökare bör man vidta lämpliga åtgärder både för de externa och för den egna personalen. Exempel på sådana åtgärder kan vara att begränsa utrymmet där de externa besökarna vistas, att det är avstånd mellan mötesdeltagarna och att det finns handsprit och bra hygienutrymmen.

Nej, arbetsgivaren kan inte bestämma hur de anställda ska ta sig till och från sina arbetsplatser. Det är upp till var och en att bestämma.

Arbetsgivare kan däremot uppmuntra de anställda att välja andra färdsätt än att åka kollektivt (buss, tunnelbana, spårvagn). För de som åker kollektivt  kan det vara bra  - om det är möjligt - att kunna anpassa sina arbetstider för att undvika att åka i rusningstrafiken. 

Praktisk information från Simployer

I situationen som nu har uppstått är det många som inte vill eller får delta på fysiska kurser och konferenser. Därför kommer vi framöver ändra våra fysiska kurser till digitala alternativ, som du kan delta med från din egen dator, antingen hemifrån eller från kontoret.

Är du bland dem som har fått extratid som du kan använda till kompetensutveckling från hemmakontoret? Här kan du se hela vårt erbjudande av kurser

Fler frågor?

Simployers experter svarar varje dag på frågor från Servicepaket-kunder, både på mejl och telefon, och uppdaterar paketen med de senaste nyheterna och lagändringarna just nu. Få koll på vilket paket som skulle vara aktuellt för dig!

Är du kund på Servicepaketen och vill ställa en fråga? Gå till supportcentret