Avtalsrörelsen 2023 drar igång på allvar

”Som tidigare signalerats står parterna en bit ifrån varandra och har olika syn på företagens ekonomiska förutsättningar och konkurrenskraft, något som nu speglas i respektive kravlista”, säger Natalia.  

Industrin sätter ”märket” och avgör andra avtalsförhandlingar 

”Eftersom industrin sätter “märket” som sedan speglar hur andra avtalsförhandlingar faller ut på resterande arbetsmarknad finns all anledning att följa utvecklingen i förhandlingarna noggrant”, påtalar Natalia.  

Parterna är långt ifrån varandra 

”Kraven från parterna är långt ifrån varandra och det är främst synen på det ekonomiska läget och inflationen som återspeglas i parternas olika bud”, fortsätter Natalia.  

”Arbetstagarsidan vill se en löneökning om 4,4% och menar att svensk ekonomi är tämligen god och att deras krav är balanserade mot de ekonomiska förutsättningarna hos företagen”, säger Natalia, och fortsätter: ”De menar också att kraven de ställer är rimliga, för att hjälpa arbetstagare utan att stjälpa företagen. Och de hänvisar även till löneökningar som gjorts i Tyskland som kommer ge arbetstagarna löneökning om 8,5% kommande två år.” 

Att arbetsgivarsidan ger konkreta bud så här tidigt i processen är ytterst ovanligt, menar Natalia.  

”2% löneökning och, en för Sverige unik lösning i form av engångsbelopp till arbetstagare, är motkravet från arbetsgivarsidan”, berättar Natalia. 

Och fortsätter:  

”Arbetsgivarsidan hänvisar inte alls oväntat till försämrad ekonomi och att produktivitetstillväxten är lägre i Sverige än i övriga Europa. Man lyfter också företagens prislapp för skenande elkostnader där flera företag med stort beroende av el sett tiofaldiga ökningar av energikostnader senaste tiden.”  

Experten spår 3-3,5% löneökning 

Partnerna är alltså 2,4 procentenheter från varandra avseende löneökningen för kommande avtalsår.  

”Eftersom kravutbytet lägger grunden för kommande förhandlingar finns all anledning att tro att parterna kommer behöva röra sig ifrån sina ursprungskrav mot en kompromiss, vilket skulle innebära att höjningarna kan komma att landa runt 3%-3,5% för kommande period.” Lyfter Natalia fram.  

Avslutningsvis säger HR- och arbetsrättsexperten:  

”Parterna har minst sagt ett delikat uppdrag framför sig där balansen mellan arbetsgivarnas konkurrenskraft, de enskilda hushållens ekonomi och Riksbankens mål att få ner inflationen blir en intressant "match" att följa.” 

En översikt över kraven från Arbetstagarorganisationerna:  

• 4,4% löneökning (alltså den procentsats som arbetsgivarna ska öka sin totala lönekostnad med)
• Avtalsperiod på ett år
• Höjning av lägstalöner med 1600 kr/mån
• Individgaranti som kan garantera arbetstagare en lägsta höjning om minst 820 kr (beroende på kollektivavtal)
• Partsgemensam vägledning kring distansarbete 

 Arbetsgivarsidans motkrav inför avtalsrörelsen: 

• 2% löneökning (vilket var oväntat då arbetsgivarsidan aldrig brukar ge konkreta bud så här tidigt i processen)
• Engångsbelopp motsvarande 3000 kr per heltidsanställd
• Avtalsperiod på ett år
•  Individgaranti tas bort
• Inga extra ökningar för lägstalöner