Bil i handelsbolag – börja med körjournal
Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
När en fysisk person som är delägare i ett handelsbolag har en bilförmån så ska värdet av denna tas upp och beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta sker på blankett N3A. Bilförmånen ska värderas enligt schablon.
Delägaren ska dessutom varje år beräkna den justerade anskaffningsutgiften, JAU, på sin andel i bolaget. Detta görs också på blankett N3A. Vid beräkningen ska skattepliktiga inkomster från bolaget och gjorda tillskott öka JAU, medan utnyttjade underskott och gjorda uttag ska minska JAU.
JAU ligger sedan till grund för att beräkna vinst eller förlust då andelen i bolaget säljs eller bolaget upplöses. JAU används också löpande för att beräkna delägarens underlag för räntefördelning och expansionsfond.
Den schablonmässigt beräknade skattepliktiga bilförmånen kommer alltså att öka delägarens JAU. Samtidigt ska ett belopp avseende uttaget av förmånen minska hans JAU. Bilförmånen påverkar därmed JAU både uppåt och neråt vid samma beskattning. Detta blir ofta ett nollsummespel, eftersom många handelsbolagsdelägare minskar JAU med ett belopp som är exakt detsamma som det belopp de tagit upp till beskattning.
Det är dock inte alls ovanligt att marknadsvärdet av uttaget faktiskt är lägre än det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet. I sådana fall kan man varje år minska JAU med ett lägre belopp än det som ökar JAU.
Vad är marknadsvärdet av uttaget?
Det belopp som ska minska JAU är marknadsvärdet av uttaget inklusive moms. Det krävs alltså någon sorts underlag som visar hur stor del av bolagets totala bilkostnader som avser delägarens förmån, om man vill beräkna uttaget till något annat än det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet.
En löpande förd körjournal visar hur mycket av all körning med bilen under året som varit privatkörning. Marknadsvärdet av uttaget kan då enkelt beräknas till privatkörningens andel av bolagets samtliga bilkostnader inklusive moms.
En körjournal som ska visa uttagets storlek behöver naturligtvis inte vara lika utförligt förd som en körjournal som ska visa att delägaren inte ens har haft någon bilförmån. I det första fallet räcker det att journalen utgör ett tillförlitligt underlag för att beräkna privatkörningens andel av den totala körningen med bilen.
Exempel: En bilförmån värderas enligt schablon till 44 000 kronor. Bilen ifråga har under inkomståret körts sammanlagt 2 500 mil. Körjournalen visar att 1 000 mil avser delägarens privatkörning. Handelsbolagets totalkostnad för bilen under året var 60 000 kronor inklusive moms. Vi bortser helt från drivmedel, eftersom det kan hanteras på flera olika sätt.
Eftersom privatkörningen bara utgör två femtedelar av den totala körningen med bilen kan delägarens uttag värderas till två femtedelar av bolagets totalkostnad för bilen.
Den förmån som han beskattas för ska alltså öka JAU med 44 000 kronor, det vill säga det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet. Uttaget av förmånen ska dock bara minska JAU med två femtedelar av 60 000 kronor, det vill säga 24 000 kronor.
Delägaren i exemplet kommer alltså varje år att tappa en positiv JAU på 20.000 kronor, om han tar upp uttaget till samma belopp som den schablonberäknade förmån han beskattas för. Om detta sker under ett antal år innebär det naturligtvis stora skattekonsekvenser för delägaren, både i form av högre kapitalvinst eller lägre kapitalförlust och i form av uteblivna möjligheter till räntefördelning och avsättning till expansionsfond.
Det kan alltså finnas mycket att tjäna på att börja föra körjournal, för att få ett underlag för beräkning av marknadsvärdet av uttaget av bilförmånen. Om beräkningen av marknadsvärdet skulle visa att detta överstiger den schablonmässigt beräknade förmånen så godtar Skatteverket ändå att uttaget värderas till samma belopp som man tagit upp som förmån.
