Brexit – vad händer 2020?
Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Storbritannien och EU har kommit överens och godkänt ett utträdesavtal, som träder ikraft den 31 januari 2020. Därefter finns en övergångsperiod fram till och med 31 december 2020, då reglerna för handeln och andra regler med Storbritannien kommer att rulla på som vanligt. Storbritannien kommer dock inte att delta i EU:s beslutande organ.
Före årsskiftet är det tänkt att ett nytt handelsavtal ska finnas på plats, som godkänts av Storbritanniens parlament och EU:s samtliga medlemsländer. Detta handelsavtal ska reglera den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Det finns dock en risk att detta avtal kan dra ut på tiden, eftersom det finns många olika intressen om hur avtalet ska se ut.
Hur kommer ett handelsavtal se ut?
Huvudfrågorna är hur nära EU och Storbritannien ska ligga när det gäller momshantering och tullfrågor med mera. Många tror att det är orealistiskt att ett frihandelsavtal ska kunna finnas helt färdigt och godkänt innan årsskiftet. Det finns då en möjlighet till förlängning, men då måste parterna godkänna förlängningen. Boris Johnsson har gjort klart att en sådan förlängning inte är aktuell.
Det finns alltså fortfarande en risk att vi står utan avtal – eller med ett undermåligt avtal – vid årsskiftet den 31 december 2020. Följetongen med risken för en så kallad hard brexit fortsätter alltså även i år. I så fall kommer handeln med Storbritannien att drabbas av ökade kostnader för bland annat moms och tull den 1 januari 2021.
Orkar ni förbereda er?
Ett råd är att förbereda sig för att man inte kan komma överens om ett frihandelsavtal. Om det blir en hard brexit kommer reglerna om tullhantering (import och export) att gälla istället för EU-handel när det gäller moms mm. Företagen måste då ha lärt sig vad dessa förändringar innebär.
Men även andra områden kan komma att påverkas. Det kan bland annat gälla GDPR, punktskatter, socialförsäkringsfrågor, personlig rörlighet och koncernfrågor (moder-/dotterbolagsdirektiv, fusionsdirektiv mm), bokföring/finansiell rapportering med mera.
EU-handel blir export och import
- Försäljning av varor till Storbritannien ska inte längre redovisas som EU-försäljningar (kontroll av VAT-nummer går inte heller). Istället ska tullhandlingar för export lämnas. Se mer i Tullverkets information om export.
- Inköp av varor ska inte längre redovisas i momsdeklaration som inköp av varor från EU. Istället ska importmoms redovisas på särskilda rader för import i momsdeklarationen.
- Importen ska också redovisas till Tullverket enligt särskilda tullförfaranden. Tullverket fastställer bland annat ett underlag för tullvärdet och vilka eventuella tullavgifter som ska betalas. Se mer i Tullverkets information om import.
- Försäljning och köp av tjänster till och från Storbritannien ska i de flesta fall redovisas på ett annat sätt i momsdeklarationen – som köp och försäljningar till länder utanför EU.
- Särskilda EU-regler för speciella varor och tjänster ska inte längre tillämpas (exempelvis MOSS-redovisning för e-tjänster/e-handel och vinstmarginalbeskattning för resor).
Så här kan företag förbereda sig inför Brexit
Här är några åtgärder som företag kan göra för att stå rustade inför Brexit:
1. Läs på om vad som gäller vid import och export. Se till exempel våra artiklar B2B Import av varor och B2B Export av varor
2. Ansök om Eori-nummer hos Tullverket (ett registreringsnummer som ska användas vid all tullrelaterad verksamhet inom EU)
3. Ansök om tillgång till Tullverkets webbtjänst
4. Se över konsekvenserna. Gör en riskanalys av företagets verksamhet för att göra tydligt vad en Brexit eventuellt leder till för konsekvenser
5. Kontrollera om det krävs tillstånd för import eller export av företagets varor. Krävs särskilda intyg eller certifikat för till exempel livsmedel, jordbruksprodukter, läkemedel, kemikalier och krigsmateriel? Kontakta i så fall rätt myndighet.
6. Kommer möjligheten att utfärda ursprungsintyg att påverkas? Har era produkter delar från Storbritannien?
7. Se över transporter och lagerhantering. Var beredd på att det kan bli tidsmässiga fördröjningar om fysisk kontroll krävs vid import eller export av företagets varor. Behövs utökad lagerhållning för att säkra tillgången till produkter?
8. Kontakta kunder och leverantörer i Storbritannien. Hör efter hur de tror att de kommer att påverkas av Brexit. Behöver befintliga avtal förhandlas om? Kom överens om vilken av parterna som ska ansvara för tullhanteringen vid import/export.
9. Om du är registrerad till moms i Storbritannien behöver du kontakta skattemyndigheten i Storbritannien för information kring hur denna registrering kan komma att förändras
10. Återbetalning av brittisk moms kommer inte att kunna göras via portalen hos svenska Skatteverket.
Företag kan få ekonomiskt stöd för sina kostnader inför Brexit
Tillväxtverket har ett stöd för internationalisering (s.k. affärsutvecklingscheckar). Dessa finns i 18 av Sveriges regioner/län (Jämtland/Härjedalen, Gotland och Västernorrland undantaget). Nytt för år 2019 är att checkarna kan användas för att utreda frågor kopplade till Brexit.
Läs mer om detta i artikeln Sök ekonomiskt stöd för Brexit-kostnader samt på Tillväxtverkets hemsida.
Vill du läsa mer och hålla dig uppdaterad?
Skatteverkets information om Brexit
Tullverkets information om Brexit
Kommerskollegiums information om Brexit
Regeringens information om Brexit
