Helgdagar och klämdagar – ledig eller inte?

Storhelger innebär för många några extra lediga dagar. På många arbetsplatser kan det bli diskussioner om arbetstidens förläggning. Har man till exempel rätt till förkortad arbetstid på skärtorsdagen och rätt till ledighet på en så kallad klämdag?
Anna SchönfelderHR- och löneexpert
torsdag 22 juni 2023
Lästid: 2 Minuter

Det finns faktiskt inga bestämmelser i arbetstidslagen om hur dessa frågor ska hanteras. Det är istället upp till varje arbetsgivare att bestämma hur arbetstiden ska förläggas i samband med helger. Om man har kollektivavtal kan det finnas bestämmelser i avtalet. 

Vi ska titta närmare på några vanliga frågor som dyker upp kring helgdagar och klämdagar.

Arbete i samband med helgdagar

På många arbetsplatser är de anställda lediga med bibehållen lön vissa helgdagsaftnar, t ex julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton. Detta regleras alltså inte i arbetstidslagen, utan i kollektivavtal eller i företagets interna regler.  

Andra helgdagsaftnar, t ex trettondagsafton och valborgsmässoafton, är däremot vanliga arbetsdagar.

"Dag före röd dag", t ex skärtorsdagen, är normalt också är en vanlig arbetsdag. Det är dock relativt vanligt att många företag har förkortad arbetsdag, t ex halv arbetsdag, på dessa dagar. Vissa företag bjuder på den lediga tiden och andra låter de anställa första arbeta in tid. 

Klämdagar är normalt arbetsdagar

En klämdag, t ex fredagen efter Kristi Himmelsfärds dag, är normalt en arbetsdag och de anställda förväntas arbeta enligt sitt schema eller avtal. Men även här kan det finnas kollektivavtal eller företagsinterna regler som ger de anställda rätt till ledighet på vissa klämdagar. I vissa fall bjuder arbetsgivaren på ledigheten, i andra fall måste personalen först arbeta in ledigheten.

Om flextid tillämpas på arbetsplatsen kan helgdagsaftnar och klämdagar undantas från dagar då det är möjligt att flexa. Alternativt kan närvaroplikt gälla till arbetsdagens slut, till exempel kl 12.00.

Nationaldagen – rätt till ledighet?

Nationaldagen (6:e juni) är en arbetsfri helgdag. Vissa år infaller nationaldagen på en vardag, vilket innebär en extra ledig dag för många. Men om nationaldagen infaller exempelvis på en söndag innebär det att man "går miste om ledigheten". 

Det finns inga bestämmelser om att anställda ska kompenseras med ledig tid de år nationaldagen infaller på en arbetsfri dag. Om nationaldagen är en lördag får man alltså inte ledigt någon annan dag istället.

I flera kollektivavtal finns det däremot regler om att anställda ska kompenseras de år som nationaldagen infaller under veckoslutet. Är man bunden av kollektivavtal bör man kontrollera vad som gäller enligt avtalet. 

Alla är inte lediga

Det är inte alla som är lediga i samband med storhelger. I många branscher måste arbetet pågå utan avbrott. I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om arbetstidens förläggning samt hur arbete som utförs i samband med helger ska kompenseras (ob-ersättning).

Som arbetsgivare är det bra att ha en policy i sin personalhandbok som förtydligar arbetstiden förläggning i samband med helger och röda dagar!

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 



Dela sidan: