Karensdagen ut, karensavdraget in!
Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Det har konstaterats att de gällande reglerna för karensdagen kan få orättvisa och orimliga konsekvenser. Löneavdraget kan bli olika stort beroende på hur arbetstiden är förlagd och när på dagen en anställd blir sjuk.
För att få ett mer rättvist avdrag slopas karensdagen och ett karensavdrag införs. Eftersom karensavdraget alltid är ett visst belopp (som fastställs för varje anställd) har det ingen betydelse om den anställde har koncentrerad arbetstid eller blir sjuk i slutet av sitt arbetspass.
Med karensavdraget upphör kopplingen till hur omfattande sjukfrånvaron är den första sjukdagen. Den anställde ska istället få sjuklön från och med den första sjukdagen och ett karensavdrag dras från sjuklönen.
Läs mer: Håll dig uppdaterad om alla viktiga lönefrågor med Servicepaket Lön
Hur beräknas karensavdraget?
Karensavdraget ska uppgå till 20 % av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Det finns inga bestämmelser i lagen eller i dess förarbete om hur karensavdraget ska beräknas. Är man som arbetsgivare bunden av kollektivavtal ska man följa avtalets bestämmelser.
Finns det däremot inget kollektivavtal på arbetsplatsen bestämmer arbetsgivaren själv hur karensavdraget ska beräknas. Det är vanligt arbetsgivare väljer att använda sig av beräkningssätt som finns i ett för branschen vanligt kollektivavtal.
Vad menas med en genomsnittlig veckoersättning?
Karensavdragets storlek baseras på hur mycket en anställd arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För anställda som har en avtalad sysselsättningsgrad, på heltid eller deltid, utgår man från det som är överenskommet.
För anställda som arbetar oregelbundet eller inte har en tydlig avtalad sysselsättningsgrad krävs det däremot att arbetsgivaren gör en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.
Ett sätt är att utgå från hur mycket den anställde har arbetat historiskt sett. Enligt lagens förarbeten kan det vara lämpligt att ha en jämförelseperiod på en till tre månader för att få en beräknad genomsnittlig veckoarbetstid. Hur lång jämförelseperioden ska vara måste dock avgöras i varje enskilt fall.
Ikraftträdande för karensavdraget
De nya reglerna gäller på nya sjuklöneperioder från och med den 1 januari 2019. Enligt övergångsregler ska en karensdag och ett karensavdrag räknas som samma när det gäller återinsjuknanderegeln och beräkningen av hur många karensdagar/avdrag en anställd som mest får ha.
Vill du veta mer om karensavdrag?
I Servicepaket HR uppdaterar vi dig med senaste nytt inom HR-området. Få tillgång till paketet
Få fler intressanta artiklar – direkt till din inkorg
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev Simployer Info. Det bästa från oss inom lön, skatt och moms en gång i månaden – enklare kan det inte bli. 👍
