Nytt och viktigt inför 2022

Ny visselblåsarlag gäller från och med den 17 december 2021

Lagen ger ett utökat skydd för en vidare personkrets som har möjlighet att visselblåsa om missförhållanden av allmänintresse i en arbetsrelaterad situation. Lagen ställer bland annat krav på arbetsgivare som har fler än 50 anställda att inrätta interna visselblåsarkanaler, dessa ska finnas på plats senast den 17 juli 2022. Är arbetsgivaren en privat verksamhet som har mellan 50 - 249 anställda ska den interna visselblåsarkanalen finnas på plats senast den 17 december 2023.

Stöd vid korttidsarbete enligt ordinarie regler

Stödet vid korttidsarbete som gällt med anledning av Coronakrisen har upphört att gälla. Det ordinarie regelverket gäller från och med 1 oktober 2021. Arbetsgivare med allvarliga, tillfälliga, ekonomiska svårigheter har möjlighet att ansöka om stödet via Tillväxtverket. Från och med den 1 april 2022 tar Skatteverket över hanteringen av stödet.

Företag som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd som utbetalats för perioden 16 mars 2020 och 30 juni 2021 har möjlighet att lämna en ny avstämning till Tillväxtverket för att pröva rätten till stödet innan den 30 april 2022.

Förslag om att EU-direktiv ska införas

Arbetsvillkorsdirektivet, föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast den 1 augusti 2022

• Kommer att innebära förändringar i LAS avseende vilken information en arbetsgivare är skyldig att lämna till de anställda om anställningen. Dessutom införs nya gränser för när de anställda har rätt att få informationen.

Direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast 2 augusti 2022

• Syftar till att möjliggöra kombinationen av arbetsliv och privatliv. Två nyheter som föreslås är möjligheten att begära flexibla arbetsformer för föräldrar och anhörigvårdare och ett missgynnandeförbud för närståendevårdare.

Direktivet om minimilöner föreslås implementeras i svensk lagstiftning senast 28 oktober 2022

• Innebär minimilöner för att säkerställa en rimlig levnadsstandard reglerade i lag eller kollektivavtal.

Familjeveckan – vad händer?

Förslaget om rätt till betald ledighet i form av familjedagspenning införs inte. Däremot aviserades rätt till obetald föräldraledighet för föräldrar med barn i åldrarna 6 - 16 år i den beslutade budgeten. Det föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Karensavdraget får förhandlas bort

Möjligheten att avtala bort karensavdraget konstaterades av Arbetsdomstolen vid en översyn av det befintliga regelverket. I praktiken innebär det att man genom kollektivavtal eller enskilda avtal kan förhandla bort karensavdraget vilket innebär full sjuklön från den första sjukdagen.

Hur blir det med sjukfrånvaro och sjukförsäkringen?

I mitten av december väntas det komma mer information om de fem förändringar som föreslagits inom sjukförsäkringen: höjt tak i sjukförsäkringen, möjlighet till en annan förläggning av sjukfrånvaro vid deltidssjukskrivning, ökad trygghet för äldre som blir sjuka, ökad trygghet för korttidsanställda som blir sjuka och möjlighet till sjukpenning efter dag 365.

En förändring i rehabiliteringskedjan är beslutad och gäller från och med 1 september 2022. Försäkringskassan ska pröva sjukskrivnas rätt till sjukpenning dag 180 mot en angiven yrkesgrupp istället för normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.  

LAS och behovet av en modernare arbetsrätt

När det gäller LAS och utredningarna om behovet av en modernare arbetsrätt fanns det i budgetförslaget för 2022 pengar avsatta för satsningar på det utökade studiestödet och omställnings- och kompetensstöd. I arbetet med detta finns ett uttalat mål om att förändringarna ska träda i kraft den 30 juni 2022.