Nytt semesterår började den 1 april

Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.
måndag 4 april 2016
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Genom kollektivavtal är det t ex möjligt att avtala om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla med kalenderåret.

En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar.

När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning.

Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester måste man ha tjänat in den.

Arbetstagaren tjänar in semesterlön (rätten till ersättning under semesterledigheten) under intjänandeåret, medan man tar ut semesterledigheten under semesteråret.

Arbetsgivare kan frivilligt erbjuda betald förskottssemester till en nyanställd som ännu inte hunnit tjäna in betald semester. Det är då vanligt att man skriftligen avtalar om hur detta förskott ska regleras – t ex genom kvittning mot lön. Semesterlagen 29 a § stadgar i detta avseende att

Har en arbetstagare mottagit semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med sådan semesterlön. Detta gäller dock inte, om den semesterlön som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före anställningens upphörande eller om anställningen har upphört på grund av

1. arbetstagarens sjukdom,

2. förhållanden som avses i 4 § tredje stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen, utom när uppsägning sker i samband med en konkurs.

I anslutning till semesterårsskiftet är det också vanligt att planera årets semester. Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Förläggningen av huvudsemester ska MBL-förhandlas. Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats. Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början.


Källa: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480/

Dela sidan: