Redovisning av förmåner i AGI
Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Kontantprincipen även för förmåner
Den så kallade kontantprincipen gäller även för förmåner. Arbetsgivaren ska därför redovisa förmånsvärdet i individuppgiften i arbetsgivardeklarationen för den månad den anställde fick förmånen.
För återkommande förmåner, till exempel bil- och bostadsförmån, är detta oftast inget problem. Men andra förmåner, till exempel kostförmån och fri parkering, kan det vara svårt att få med på rätt månad eftersom reseräkningar och andra underlag kanske lämnas efter det att arbetsgivardeklarationen har lämnats eller stoppdatumet för löneredovisningen den aktuella månaden har passerats.
Om arbetsgivaren har missat att ta upp en förmån en viss månad måste arbetsgivardeklarationen för den månaden rättas. Det går alltså inte att ta upp den en senare månad.
Förskjutning av redovisningen i vissa fall
För vissa förmåner gäller en lagstadgad, senare tidpunkt för både beskattning och redovisning. Det gäller till exempel fritt drivmedel som kan tas upp månaden efter den månad den anställde fick förmånen, och fria väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt som tas upp den andra månaden efter den aktuella månaden.
Enligt Skatteverket kan arbetsgivare även förskjuta redovisningen av vissa andra förmåner. Det gäller sådana förmåner som avser en tidigare månad och som arbetsgivaren inte har fått någon kännedom om, eftersom de anställda inte har lämnat något underlag om förmånerna, förrän efter det att arbetsgivardeklarationen har lämnats. Exempel på detta är kostförmåner som framgår av inlämnade reseräkningar.
Det kan också handla om kostförmån i personalmatsal och förmån av fri parkering vid arbetsplatsen av egen bil som avser hel månad.
Tidigare arbetsgivardeklarationer behöver alltså inte rättas för dessa förmåner; arbetsgivaren slipper därmed en omfattande administration vad gäller detta.
Skatteverket anser att det är skäligt att godta att redovisningen av dessa förmåner förskjuts i en eller högst två månader. Detta även över ett årsskifte om det följer av arbetsgivarens ordinarie rutiner.
Det föreligger – enligt Skatteverket – dock inte någon generell rätt att förskjuta redovisningen av skattepliktiga förmåner. För att kunna göra detta krävs att arbetsgivaren kan visa vilka omständigheter som medför en senareläggning av redovisningen av förmånerna i just dennes fall.
Skatteverket betonar också att det är arbetsgivarens ansvar att det finns rutiner för reseräkningar och andra underlag för förmånsberäkningen som gör att redovisningen inte senareläggs mer än vad som kan anses skäligt.
Om en förmån har redovisats felaktigt en viss månad måste den aktuella arbetsgivardeklarationen däremot rättas. Det kan t ex handla om att ett bilförmånsvärde inte har redovisats alls eller har redovisats med för lågt belopp.
Det går alltså inte att en senare månad rätta en felaktigt redovisad förmån för en tidigare månad.
Viktigt med interna rutiner
Det är viktigt att det finns interna rutiner på företagen för redovisningen till löneavdelningen av erhållna förmåner. Till exempel gäller detta att reseräkningarna kommer in i tid, där skattepliktiga kostförmåner med mera redovisas.
Även andra avdelningar på företagen, t ex ekonomiavdelningen, bör var insatta i vikten av att meddela eventuella förmåner i tid till löneavdelningen. Detta för att slippa onödiga rättelser i tidigare månaders arbetsgivardeklarationer.
Det kan här till exempel handla om att lämna uppgift om anställda som har fått förmånsbilar för första gången eller som har bytt bil med ett annat förmånsvärde som följd.
Artiklar på samma ämne
Nyhetsbrev
Anmäl dig här!