Sjuklönekostnaden i AGI – vad gäller?

Ett av alla de krispaket som beslutats om med anledning av den pågående coronapandemin är att arbetsgivare får tillbaka sina kostnader för anställdas sjuklöner under april och maj. Ett förslag finns dessutom om att stödperioden ska förlängas till att omfatta även sjuklönekostnader i juni och juli.

Utbetalningar i april och maj

De kostnader för sjuklön som arbetsgivaren får stöd för är den sjuklön, och arbetsgivaravgifterna på denna, som har betalats ut under april och maj (med eventuell förlängning för juni och juli) och som redovisas i arbetsgivardeklarationen i maj och juni (juli och augusti). När den anställde var sjuk spelar alltså ingen roll.

Den sjuklön som därför betalades ut till en anställd i april, men som avser den anställdes sjukfrånvaro i mars, omfattas därmed av stödet. Det är alltså här fråga om lön för innevarande månad med eftersläpande frånvaroavdrag.

Ruta 499 på huvuduppgiften

Stödet kommer arbetsgivarna tillgodo genom att sjuklönekostnaderna anges i ruta 499 på huvuduppgiften i arbetsgivardeklarationen. Försäkringskassan betalar därefter skyndsamt ut det aktuella beloppet genom en kreditering på arbetsgivarnas skattekonton.

I sjuklönekostnaderna ingår själva sjuklönen men också arbetsgivaravgifterna på denna.

Proportionering av den generella nedsättningen

Den person som fått sjuklön kan samtidigt omfattas av den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna till 10,21 % på de första 25 000 kronorna. Arbetsgivaren kan dock inte ”öronmärka” den vanliga lönen och sjuklönen, och låta de fulla arbetsgivaravgifterna på sjuklönen ingå i sjuklönekostnaden för vilka stöd därmed skulle medges.

Även en del av arbetsgivaravgifterna på sjuklönen ska ingå i sjuklönekostnaden. Detta i proportion till den sammanlagda ersättningen den aktuella månaden.

Exempel

Ett företag har 20 anställda. En av dessa fick under april månad 20 000 kr i vanlig lön och 15 000 kr i sjuklön, d v s sammanlagt 35 000 kr.

Hur stora är företagets sjuklönekostnader för den anställde?
Vilket underlag ska alltså anges i ruta 499 på huvuduppgiften i arbetsgivardeklarationen vad avser den anställde?

Arbetsgivaravgifterna på sjuklönen som ingår i sjuklönekostnaderna kan räknas ut enligt följande:

De sammanlagda arbetsgivaravgifterna för den anställde uppgår till 5 694 kr [(10,21 % x 25 000) + (31,42 % x 10 000)].

Den del av arbetsgivaravgifterna som ingår i sjuklönekostnaderna uppgår därmed till 2 440 kr (15/35 x 5 694).

Företagets sjuklönekostnader för den anställde uppgår alltså till 17 440 kr (15 000 + 2 440). Det är då också 17 440 kr som ska anges i ruta 499 på huvuduppgiften i arbetsgivardeklarationen.

Rätta felaktiga uppgifter?

Den arbetsgivare som inte har gjort den proportionering av arbetsgivaravgifterna som beskrivits ovan kan ha angett för höga sjuklönekostnader i ruta 499 i arbetsgivardeklarationen. För att inte senare riskera att det felaktiga beloppet krävs tillbaka kan arbetsgivaren begära omprövning.

Omprövningen består i att arbetsgivaren lämnar nya, rättade huvuduppgifter för den eller de aktuella månaderna. Rättelsen består i att beloppet i ruta 499 ändras till det korrekta.

Rättelse kan ju bli aktuell även i det motsatta fallet. Den arbetsgivare som till exempel inte har angett någon sjuklönekostnad i ruta 499 på huvuduppgiften för april, det vill säga i den arbetsgivardeklaration som lämnades i maj, eftersom personen ifråga var sjuk i mars, kan lämna en rättad huvuduppgift för april och fylla i beloppet i ruta 499.

Företagets skattekonto kommer då att krediteras med det aktuella beloppet så småningom.