Skattereglerna måste göras mer hållbara

Reglerna om skatt och moms hänger inte med i våra tankar kring hållbarhet. Detta måste ändras, så att företagen väljer att verkställa sina planer för hållbarhet. Annars riskerar vi att planerna läggs på is, vilket är väldigt synd för hela samhället och för klimatmålen. Det gäller både i det lokala och i det globala perspektivet.
Håkan LarssonMoms- och skatteexpert
onsdag 16 mars 2022
Lästid: 2 Minuter

Dags för regering och riksdag att ta fram isbrytaren och anpassa reglerna, så att det blir ökad fart på många bra och nyttiga hållbarhetsprojekt. Här kommer fem exempel där reglerna borde ändras.

Klimatkompensation

Det är inte hållbart – att företagen måste visa att deras klimatkompensation (bevarande av regnskog m m) leder till en ökad vinst för företaget (jfr HFD 2014 ref 62 och HFD 2018 ref 55). Det borde räcka att företagen visar att deras kostnader för klimatkompensation syftar till att kompensera för företagets egna klimatavtryck.

Energiskatt på egenproducerad el

Det är inte hållbart – att företag måste betala energiskatt när de gjort dyra investeringar i stora solcellsanläggningar (totaleffekt på mer än 500 kw). Företagens egna investeringar i solceller och annan förnybar el är en viktig del i att nå framtida klimatmål. Detta borde premieras mer från statens sida.

Krångel med förmånsbeskattning av miljöbilar

Det är inte hållbart – att företagen ibland väljer att inte investera i miljöbilar, bara för att hanteringen av bilförmånen är för administrativt betungande. Särskilt gäller det krånglet kring att beräkna drivmedelsförmånen för elbilar. Jag håller helt med Ingrid Langkilde här, att reglerna måste förenklas, exempelvis genom att låta drivmedlet ingå i förmånsvärdet.

Avdrag vid rivning av byggnader

Det är inte hållbart – att när ett företag river en byggnad, så kan företaget inte spara på delar av den. Då får man inget avdrag för det gamla skattevärdet på byggnaden (se HFD 2021 ref 14). Detta trots att nästan hela byggnaden är borta och inte har något ekonomiskt värde kvar.

Det kan göra att företag väljer att riva hela byggnaden. Företagen borde i stället kunna spara på användbara delar, stommar m m (både är ekonomiskt och hållbart) och ändå få ett avdrag. I vart fall för värdet av de delar av byggnaden som inte längre existerar och som inte har något värde alls.

Gåvor, sponsring och bidrag till samhället

Det är inte hållbart – att företag som väljer att ge bort sina varor eller tjänster till samhällsnyttiga ändamål (t.ex. vid krig, eldsvådor, naturkatastrofer, pandemier etc) riskerar ett bli extrabeskattade för värdet av detta. Det gäller både för moms och inkomstskatt (s.k. uttagsbeskattning). Samhället har ju nytta av detta och borde inte – utöver denna nytta – dessutom kräva in extra skatt från företagen.
Samma gäller när företag skänker pengar eller ger sponsringsbidrag till olika samhällsnyttiga organisationer (i stället för att betala ut utdelningar och löner m m). Då tar företagen av sina redan beskattade medel och skänker dessa medel till organisationer som hjälper samhället. Även här måste företagen betala skatt en gång till på gåvorna eller sponsringen (genom att det blir en ej avdragsgill kostnad i deklarationen).

Aktuellt här är att företagen skänker pengar och andra gåvor vid kriget i Ukraina. Här har staten en möjlighet att ändra på reglerna så att de blir mer hållbara.

Alltså; dags att sätt fart på debatten om hur vi ska modernisera reglerna så att de blir mer hållbara.



Dela sidan: