Till dygnsvilan räknas all ledig tid. Alltså sådan tid som inte räknas som arbetstid enligt EU:s arbetstidsdirektiv. Som arbetstid räknas ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. Beredskapstid räknas däremot inte som arbetat tid. Det innebär att en anställd inte får ha jourtjänstgöring samtidigt som han har sin dygnsvila, däremot går det bra att ha beredskapstid.
I första hand ska dygnsvilan på 11 timmar förläggas så att den delvis infaller under tiden mellan kl 00.00 och 05.00. I princip råder det ett nattarbetsförbud under denna tid.
Tillfälliga avvikelser från dygnsvilan
Tillfälliga avvikelser från dygnsviloregeln får göras om något oförutsett inträffar i verksamheten. Det måste då handla om händelser som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, t ex översvämning, brand eller maskinhaveri.
Om den anställde får sin dygnsvila avbruten på grund av arbete måste detta kompenseras med ledig tid. Kompensationsledigheten bör förläggas till det arbetspass som följer i direkt anslutning till arbetsinsatsen. Det finns inga regler i lagen om kompensationsledigheten ska vara betald eller inte. Detta är en fråga som kan finnas reglerad i kollektivavtal.
Undantag genom kollektivavtal
Genom kollektivavtal som tecknats på central nivå kan parterna göra avvikelser från dygnsviloregeln. Avtalet måste dock innebära att den anställde får kompensationsledigt. Eventuella avvikelser får inte heller medföra att den anställde får mindre förmånliga villkor än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv.
Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap
Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?
