Beredskap för krisstöd

Alla verksamheter som omfattas av arbetsmiljölagen måste enligt AFS 1997:7 ha beredskap och rutiner kring Första hjälpen och krisstöd. Hur ser beredskapen kring krisstöd ut på din arbetsplats?
fredag 28 april 2017
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Idag har de flesta arbetsgivare genomtänka rutiner när det gäller fysiska hjälpåtgärder. Oftast finns det ögonspolning lätt tillgänglig, HLR-utbildade medarbetare, defibrillatorer, telefonnummer till utryckningsfordon och taxis, färdbeskrivning till arbetsplatsen samt annat stöd som kan behövas vid akut olycksfall eller sjukdom. Men hur många arbetsgivare har planer för psykiska krisreaktioner?

Det finns många situationer i arbetslivet som kan utlösa akut behov av krisstöd. Det kan röra sig om arbetsplatsolyckor eller allvarliga tillbud, våld och hot om våld, arbetskamrats död eller svåra sjukdom, olyckor eller katastrofer utanför arbetsplatsen, plötsliga eller extra påfrestningar i arbetet eller kränkande särbehandlingar, svåra konflikter, uppsägningar eller varsel. Oavsett anledning till krisreaktioner på en arbetsplats behöver arbetsgivaren vara beredd på att vidta åtgärder.

Fyra faser

Johan Cullberg, professor i psykiatri och psykoanalytiker med lång erfarenhet från kliniskt och vetenskapligt arbete, beskriver i sin bok kris och utveckling den traumatiska krisens förlopp i fyra faser:

  • Chockfas
  • Reaktionsfas
  • Bearbetning
  • Nyorientering

De två första faserna, chock- och reaktionsfas, är de som tillsammans utgör krisens akuta skede och som arbetsgivare därför behöver ha extra fokus på. Chockfasen varar i regel från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas håller den drabbade individen verkligheten från sig så gott det går. Vissa kan skrika, återupprepa meningar, ligga tysta och paralyserade eller få svårt att minnas vad som har hänt. Denna fas övergår emellertid relativt omgående till reaktionsfasen – den fas då den drabbade tvingas inse vad som har hänt. Många försöker här finna mening i det som har inträffat och upprepar frågan varför?

Tänk på det här

Som arbetsgivare kan man tänka på följande i kontakten med den drabbade i krisens akuta skede.

  • Uppträd lugnt och vänligt
  • Ge den drabbade vila och värme, erbjud gärna t ex varm dryck
  • Se till att den drabbade inte är ensam
  • Lyssna mer än prata
  • Ge korrekt information, var ärlig
  • Inrikta samtalet på den drabbades aktuella symptom och problem
  • Acceptera känslor och låt det drabbade uttrycka dem fritt
  • Hjälp den drabbade att se realistiskt på situationen, korrigera förvrängningar

Som arbetsgivare bör du ha en handlingsplan för stöd vid psykiska krisreaktioner. Handlingsplanen kan till exempel innehålla instruktioner för samling av personalen, möjligheter till avlastnings- och uppföljningssamtal, bud till anhöriga, minnesstund och begravning samt kontaktuppgifter till kristeam. För gärna in handlingsplanen i er personalhandbok så att den finns lätt tillgänglig för alla i händelse av kris.

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 



Dela sidan: