Enklare och bättre fåmansföretagsregler?

I maj 2022 tillsattes en kommitté med uppdrag att lämna förslag för att förenkla de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Kommittédirektiven har sedan ändrats flera gånger, och kommittén har nu lämnat sitt förslag.

Detta kan sammanfattningsvis sägas innebära en hel del förbättringar och förenklingar, om än inga revolutionerande förändringar. I flera fall har kommitténs utgångspunkt nämligen varit att den praxis som har utvecklats på området genom åren har skapat en viss förutsebarhet.

En mer omfattande förändring av regelverket skulle därför kunna leda till kostsamma anpassningar, och skapa en ny rättslig osäkerhet. Detta talar enligt kommittén för att de delar av dagens system som bedöms fungera väl bör behållas, för att delägare inte på nytt ska behöva sätta sig in i vad ett helt nytt system skulle innebära, och för att praxis ska kunna fortsätta ge vägledning om hur reglerna ska tolkas.

Reglerna om samma eller likartad verksamhet föreslås t ex inte förändrade, även om de påverkas av ett ändrat närståendebegrepp, och samtliga skattesatser i sammanhanget lämnas också oförändrade. Nedan går vi kortfattat igenom de förslag som kommittén lämnat.

Ny beräkning av gränsbelopp

Dagens förenklingsregel och huvudregel föreslås ersättas med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Reglerna blir därmed möjliga att automatisera på ett annat sätt än idag.

Ett grundbelopp liknande det som finns i dagens förenklingsregel utgör ett golv för gränsbeloppet och uppgår till 4 inkomstbasbelopp per företag. Det motsvarar 304 800 kronor vid 2024 års inkomstbasbelopp.

Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela grundbeloppet mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive företag.

Slutligen föreslås att alla som har investerat mer än 100 000 kronor i företaget får tillgodoräkna sig en ränta på den överskjutande investeringen i företaget vid beräknandet av gränsbeloppet. Räntan på sparade utdelningsutrymmen slopas.

Löneuttags- och kapitalandelskrav slopas, och ett löneavdrag införs

Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav föreslås slopas, vilket medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet.

Det lönebaserade utrymmet – som i sig inte förändras – utgör 50 procent av den del av löneunderlaget som fördelas på delägarens andelar i företaget och som överstiger ett löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp, motsvarande 609 600 kronor i 2024 års nivå.

Det lönebaserade utrymmet kommer även fortsättningsvis att begränsas till maximalt 50 gånger delägarens eller närståendes lön. Om två makar är delägare i samma företag föreslås det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget.

Ränta på omkostnadsbelopp

Alla delägare får också öka gränsbeloppet med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med nio procentenheter på den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor.

Kommittén föreslår även att index- och kapitalunderlagsreglerna slopas från och med den 1 januari 2026. Bestämmelserna får dock genom en övergångsregel tillämpas för beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2029. Reglerna är en form av övergångsregler från tiden för skattereformen 1990/91, och innebär att omkostnadsbeloppet får beräknas enligt särskilda regler för aktier som förvärvats före vissa datum.

Dotterföretagsdefinitionen avskaffas

Kommittén föreslår även att den nuvarande dotterföretagsdefinitionen avskaffas till den del som avser aktiebolag. Detta innebär att bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag i stället ska göras enligt civilrättsliga regler.

Man föreslår dock att dotterbolagsdefinitionen för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska finnas kvar eftersom det annars skulle vara oklart hur löneunderlaget i dessa ska fördelas.

Man föreslår också en regel som begränsar möjligheterna att beräkna löneunderlag på löner i vissa dotterföretag där det aktiekapital som moderföretaget innehar representerar en mindre del av det totala kapitalet i dotterföretaget.

Om externa investerare tillfört kapital till dotterföretaget på annat sätt än genom aktier, till exempel genom aktieägartillskott eller genom andra delägarrätter, och detta kapital överstiger aktiekapitalet och 25 miljoner kronor, får ersättningar till arbetstagare i det dotterföretaget inte räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

Vid den prövningen ska det bortses från sådana kapitaltillskott som lämnats av samtliga ägare i dotterföretaget i proportion till deras andel i dotterföretagets aktiekapital.

Ett gemensamt takbelopp införs

Kommittén föreslår även att det införs ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning för kapitalvinster och utdelningar. Enligt förslaget ska takbeloppet uppgå till 90 inkomstbasbelopp (vilket i dag gäller för utdelning) och avse både utdelningar och kapitalvinster som beskattats som tjänsteinkomster under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren.

Takbeloppet ska gälla utdelningar och kapitalvinster som betalas till delägaren och dennes närstående.

Närståendekretsen minskas

Man föreslår även att det införs ett snävare närståendebegrepp. Den föreslagna definitionen innebär att syskonkretsen inte ska betraktas som närstående.

Bakgrunden är att man anser att reglerna bör utformas så att det är en verksam delägares möjligheter att inkomstomvandla via närstående som begränsas. Detta innebär inte med nödvändighet att en närstående som inte själv är verksam i betydande omfattning i alla lägen behöver omfattas av fåmansföretagsreglerna.

Förslaget innebär att syskonkretsen, dvs syskon, syskons make och syskons avkomling, inte längre ska anses vara närstående vid tillämpningen av 3:12-reglerna. Detta innebär att delägare inom syskonkretsen som inte själva är verksamma i betydande omfattning efter en karenstid inte längre kommer att anses ha kvalificerade andelar. Att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående kan även innebära en förenkling eftersom färre personers verksamhet behöver bedömas för att avgöra om en andel är kvalificerad eller inte.

Att hänsyn inte längre behöver tas till vilken verksamhet som bedrivs av personer inom syskonkretsen medför också att en andelsägares beskattning i mindre grad blir beroende av närståendes verksamhet, vilket ökar möjligheterna för delägare att förutse sin egen skattemässiga situation.

Det förändrade närståendebegreppet medför dock också att utdelning eller kapitalvinst som ett syskon har beskattats för i inkomstslaget tjänst inte längre får beaktas vid bedömningen av om takbeloppet för tjänstebeskattningen har uppnåtts.

Karensregeln m. m. förkortas med ett år

Kommittén föreslår att dagens tidsgränser genomgående ska sänkas med ett år, till beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren.

Utomståenderegeln

Man har analyserat om utomståenderegeln kan förändras, men där stannat vid att kravet på utomstående ägande i betydande omfattning bör preciseras i lagtexten. Detta krav bör uttryckligen anges uppgå till minst 30 procent.

Därigenom kommer den praxis som har utvecklats på området även fortsättningsvis vara tillämplig. Som redan har nämnts kommer dock utomståenderegeln även påverkas av förslagen om ett förändrat närståendebegrepp och en förkortad karenstid.

Löneunderlag vid andelsbyten

Kommittén har vidare haft i uppdrag att se över reglerna om beräkning av löneunderlag vid andelsbyten. Som Skatteverket har uppmärksammat kan nuvarande regler i vissa situationer innebära att löneunderlag som hör till en avyttrad andel delvis kan falla bort året efter ett andelsbyte.

För att denna effekt inte ska uppkomma föreslår kommittén att även ersättning som betalats ut under den del av året som föregick andelsbytet ska ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen. Därigenom säkerställs att ett andelsbyte inte medför att beskattningen påverkas av att ett andelsbyte har skett.

När det införs ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst ökar möjligheterna att förenkla reglerna för beräkning av tjänste- och kapitalbelopp vid andelsbyten och partiella fissioner. Kommittén föreslår därför att dagens två tjänstebelopp, för utdelning och kapitalvinst, ersättas med ett gemensamt tjänstebelopp.

Områden där inga förändringar föreslås

Kommittén har även analyserat om bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet kan förändras för att förbättra villkoren för små och medelstora företag.

Man anser dock inte att bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet bör ändras. Därigenom kommer den praxis som har utvecklats på området även fortsättningsvis vara tillämplig.

Även bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet kommer dock att påverkas av förslagen om ett förändrat närståendebegrepp och en förkortad karenstid.

Detsamma gäller uppdraget att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna skulle kunna förenklas för att underlätta ägarskiften, både mellan närstående och till personal. Kommittén bedömer att de förslag om kortare tidsgränser och ändrat närståendebegrepp i vissa fall kommer att underlätta ägarskiften till flera barn (som är syskon) och mellan syskon. Inga andra ändringar föreslås.

Konsekvenser

Förslagen som lämnas i betänkandet beräknas sammantaget medföra en lägre beskattning av kollektivet delägare i fåmansföretag med 1,1 miljarder kronor räknat i ikraftträdandeårets priser.

De sammanlagda gränsbeloppen beräknas öka med drygt 15 procent relativt dagens regler, och ungefär 80 procent av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslagen.

Delägarna i de minsta företagen gynnas av att gränsbeloppen ökar genom införandet av ett grundbelopp, medan delägare i små och medelstora företag med anställda även gynnas av att löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas.

Förslagen beräknas dessutom medföra en betydande förenkling av de beräkningar som ska göras på bilaga K10, som används av den som innehar kvalificerade andelar.

Eftersom antalet alternativa regler minskar blir reglerna också möjliga att automatisera i betydligt högre grad än dagens regler.

Förslagen som lämnas i betänkandet beräknas sammantaget medföra en sänkning av företagens administrativa kostnader med mer än en tredjedel.

Föreslaget ikraftträdande

Lagändringarna innebär relativt stora förändringar jämfört med nuvarande lagstiftning. Förutom att Skatteverket behöver tid för förberedelser av blanketter och datasystem behöver såväl berörda delägare som redovisningskonsulter och andra rådgivare tid för att hinna sätta sig in i regelverket. 
Kommitten föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft tidigast den 1 januari 2026.

Källa: 
SOU 2024:36