Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Våra drivkrafter är de känslor som, medvetet eller undermedvetet, får oss att passionerat ägna oss åt olika saker. De bakomliggande faktorerna till våra drivkrafter är det vi tycker är viktigt – våra värderingar och intressen. När dessa tillsammans skapar en lust, ett engagemang att göra något, brukar de kallas för drivkrafter.
I den här artikeln kommer vi att skrapa på ytan för att ta reda på vilka olika drivkrafter som finns i arbetslivet och vad som kan tänkas ligga bakom dem.
Den amerikanska HR-konsulten och författaren Judy Suiter (2007) menar att inställningar, drivkrafter och värderingar utvecklas i stadier, från barndomen till vuxenlivet. De uppkommer utifrån olika stimuli såsom konflikter, stress eller till och med smärta. Men de kan också uppstå från njutning, tillfredsställelse eller glädje. Suiter menar att övertygelserna sedan samlas i grupper som blir starkare med tiden tills de har utvecklats och bildat en hierarki bland våra inställningar.
Eduard Spranger, fil. Dr. i filosofi, tysk psykolog, lärare och filosof, skrev 1928 boken ”Type of Men”, i vilken han beskrev sex olika kategorier av drivkrafter i arbetslivet; teoretisk, praktisk-ekonomisk, estetisk, social, individualistisk och traditionell. Trots att hans arbete har många år på nacken är det fortfarande hans teorier som ligger till grund för många av dagens analysinstrument. Vet du vilka drivkrafter som styr dig och dina medarbetare i arbetet och som får er att prestera det där ”lilla extra”?
De flesta studier visar att två eller tre drivkrafter dominerar en persons sätt att engagera sig. Värderingar är hierarkiskt uppbyggda i varje människa och de dominerande drivkrafterna färgar av sig på hela personligheten – de bestämmer vad vi värderar positivt eller negativt och driver oss att handla i enlighet med det.
Om värderingar och intressen inte väcker lust är det inte en drivkraft. En person kan alltså tycka att ”man ska göra rätt för sig” (en värdering) och förstå att ”det är viktigt att göra affärer för att tjäna pengar” (ett intresse) utan att detta väcker lust till någon speciell handling. Om samma värdering och samma intresse däremot väcker lust är det en drivkraft – personen vill verka för att göra affärer!
Till skillnad från beteendeprofiler så kan människors drivkrafter förändras över tid, ibland ganska snabbt dessutom. En person som hela livet har haft en praktisk-ekonomisk drivkraft och kämpat hårt för att bygga upp en förmögenhet kan nästan över en natt utveckla en social drivkraft och skänka bort alla pengar till välgörande ändamål.
Den uppmärksamma läsaren frågar sig säkert nu; men hur skiljer sig då en människas drivkrafter från deras beteendeprofiler?
Jo, drivkrafterna är svaret på frågan varför vi vill göra vissa saker. Beteendeprofilerna avgör sedan hur vi genomför dem.
Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap
Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?
