Kollektiva spelregler – en introduktion

Simployer erbjuder sina kunder telefonservice dagligen, med möjlighet att både ringa och maila in frågor till kunniga experter inom bland annat lön och HR. Oavsett frågeställningens art är den inledande motfrågan ofta ”…har ni kollektivavtal…?”
måndag 6 februari 2017
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

I Sverige har vi inte bara en arbetsrättslig lagstiftning att ta hänsyn till i arbetet med lön- och HR-frågor, vi har även kollektivavtal. Huvudprincipen är sedan lång tid tillbaka att arbetsmarknadens parter i fria förhandlingar reglerar villkoren på arbetsmarknaden – alltså inte staten, genom lagstiftning.

Det råder osäkerhet kring hur många anställda som egentligen omfattas av kollektivavtal i Sverige. En uppskattning gjord av regeringen anger att mellan 57 till 75 procent av alla företag täcks av kollektivavtal. Denna ansenliga siffra ställer naturligtvis också krav på kunskaper inom området.

Vad är då ett kollektivavtal?

Enkelt förklarat är det ett skriftligt avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare, som anger branschspecifika regler inom området. Vanligt förekommande frågor som hanteras i kollektivavtal är arbetstider och övertid, löner och anställningsvillkor, anställningsformer, uppsägningar samt försäkringar. En arbetsgivare som är medlem i en arbetsgivarorganisation som har tecknat kollektivavtal omfattas automatiskt av avtalet, och är skyldig att tillämpa dess regler för samtliga anställda inom avtalsområdet. Oavsett om dessa är medlemmar i arbetstagarorganisationen eller inte.

Det är väl värt att veta att kollektivavtal kan slutas på flera nivåer. Avtal mellan huvudorganisationerna benämns centrala överenskommelser. Idag hanterar dessa främst avtalsförsäkringar och huvudavtal om förhandlingsordningar. Men lokala överenskommelser kan också ingås mellan enskilda företag och fackliga avdelningar eller klubbar, så länge de överensstämmelse med de allmänna regler och anvisningar som ges i de centrala avtalen. I Sverige kan nämligen aldrig ett lokalt avtal ta över ett centralt om inte detta uttryckligen anges i det centrala avtalet.

Man kan naturligtvis ställa sig frågan om det är någon av parterna som drar större fördel av att kollektivavtal tecknas. Som svar på frågan, menar juris dr och universitetslektorn Mats Glavå (Arbetsrätt, 2001) att ”… det är av intresse för båda sidorna på arbetsmarknaden att sluta kollektivavtal alldeles oberoende av om man är nöjd med de villkor man lyckas åstadkomma eller ej. Vissa av funktionerna/rättsverkningarna är i första hand en fördel för arbetstagarsidan, andra för arbetsgivarsidan.”

För alla som arbetar med lön- och HR-frågor kan det finnas flera kollektivavtal man behöver ha koll på, utöver den arbetsrättsliga lagstiftningen. För de som har Simployers personalhandbok finns alltid stöd att få – våra handböcker är utformade efter varje specifik arbetsplats, vilket gör att man alltid hittar de aktuella reglerna.

Dela sidan: