Undvik fången i Dubai

Företag som sänder ut sin personal på jobb utomlands riskerar att inte få tillbaka den om nettolönen helt enkelt är för fördelaktig i det andra landet, t ex genom en mycket lägre skattenivå – som i Dubai. Detta problem kan dock undvikas genom att avtala om en nettolön istället för en bruttolön, skriver Rickard Krantz, skatteexpert.
måndag 19 mars 2018
Lästid: 3 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Att bestämma lön och annan kompensation till anställda är ett av arbetsgivarens viktigaste styrmedel - och mest komplexa. Vid utlandstjänst finns ett antal ytterligare dimensioner att ta hänsyn till när det gäller anställdas kompensation. Hur är lönenivån i det andra landet? Uppkommer ökade kostnader för exempelvis sjukvård, boende och skola som motiverar särskild ersättning? Vad är syftet med utlandstjänstgöringen – är tanken att den ska övergå till en lokalanställning så småningom eller är det angeläget att få tillbaka den anställde till hemlandet efter ca 1–3 år? Är utlandstjänsten driven av företagets behov att lösa sin verksamhet eller av den anställdes behov av utveckling och egna intresse?

Olika skattenivåer - olika nettolön

En särskild fråga när det gäller kompensation vid utlandstjänst är hur man ska se på den anställdes skatter i tjänstgöringslandet. Ska man helt strunta i detta och anse att det är den anställdes ensak? Det synsättet har dock en del brister, bland annat eftersom det kan leda till såväl över- som underkompensation beroende på skattesituationen i det land man flyttar från i relation till skattesituationen i det land man flyttar till.

En högavlönad person som blir utsänd från Sverige till Dubai med bibehållen bruttolön får normalt en väsentligt förbättrad nettolön. Dubai har ingen inkomstskatt att jämföra med Sveriges mycket höga marginalskatter, upp till ca 62 procent (inräknat nedtrappningen av jobbskatteavdraget). Trots att arbetet kanske värderas likvärdigt av arbetsgivaren kan en anställd alltså få mer än en fördubbling av nettolönen vid höga bruttolönenivåer. Det kan i en sådan situation rentav bli svårt att få hem den anställde igen.

Detta exempel visar vikten av att beakta skattenivån i det andra landet vid utlandstjänstgöring.

Avtal om nettolön

Det finns flera metoder för arbetsgivare att hantera detta på i en policy eller i ett avtal. En vanlig modell är att avtala om en nettolön istället för en bruttolön. Nettolönen utgår då ifrån det nettobelopp den anställde får behålla av sin bruttolön efter skatter (och eventuella sociala avgifter) vid sin anställning i hemlandet.

Vid ett avtal om nettolön ansvarar arbetsgivaren för att bruttobeloppet i arbetslandet uppgår till ett så stort belopp som ger den avtalade nettolönen. Genom detta sätt att bestämma lönen för en utlandsanställd kan man alltså kontrollera de effekter som olika länders olika skattenivåer medför i kompensationshänseende. För den anställde medför det också en ökad transparens eftersom man har ett avtalat nettobelopp att förhålla sig till istället för att vara tvungen att bedöma hur mycket som försvinner i skatt i det nya landet.

Det förekommer varianter på rena nettolöneavtal. Vid bruttolöneavtal med hypotetisk skatt sätts istället nettolönen med utgångspunkt i en bruttolön och en (hypotetisk) beräkning av den skatt som den anställde skulle ha fått betala om lönen hade beskattats i hemlandet. Ytterligare en variant är s.k. tax protection som innebär att den anställde garanteras att inte få högre beskattning än i hemlandet.

Vad ska man tänka på?

Det finns alltså stora fördelar med nettolöneavtal vid utlandstjänst men det finns också en del saker som man som bör fundera lite på.

  • Är nettolöneavtalet förenligt med arbetsrättslig eller annan lagstiftning i det andra landet? Det finns exempel på länder som inte accepterar att lönen i ett anställningsavtal bestäms till ett nettobelopp.
  • Hur drar man gränsen mellan skatten på den anställdes lön och eventuell skatt på andra privata inkomster som t.ex. kapitalinkomster? I vissa länder kan exempelvis en kapitalinkomst påverka skatten på lönen. Den typen av effekter och vem som ska bära en sådan ökad skattekostnad - eller få skattefördelen bör bestämmas på förhand.
  • Klarar man av administrationen? Ett avtalat nettobelopp måste i olika skeden räknas om till ett bruttobelopp (uppgrossning) t.ex. för att kunna betala preliminär skatt eller rapportera på kontrolluppgift eller i deklaration. Denna beräkning kan vara komplex och kräver ofta extern hjälp. Dessutom blir administrationen ofta långdragen tidsmässigt då slutregleringen av ett nettolöneavtal i allmänhet kräver ett slutskattebesked från arbetslandet. Det kan ta flera år från det att utlandstjänsten är avslutad till att allt kan läggas till handlingarna.

Dessutom gör man sig i en sådan process beroende av att den anställde lämnar tillräcklig information för att kunna hantera nettolönen i deklarationen m.m.

  • Vid nettolöneavtal finns sammantaget flera kostnader som kan vara svåra att bedöma vilket gör att det kan vara svårt för arbetsgivaren att budgetera för en utlandsanställning.

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 

Dela sidan: