Vad betyder förslaget om korttidspermittering?

I förslaget om korttidspermittering föreslås att staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten.

Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet med korttidspermittering är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten i synnerligen djupa lågkonjunkturer eller vid situationer som inte har gått att förutse.

Stödet ges endast för kontant lön. Det innebär alltså att ersättning inte ges för t ex tjänstepension, semesterersättning eller andra lönekostnadspåslag.

Tillväxtverket kommer att administrera stödet. Ansökan öppnar den 7 april och kommer att ske via tillvaxtverket.se. Stödet kan utbetalas först efter att Tillväxtverket har godkänt ansökan. Ansökningarna kommer att handläggas skyndsamt.

Efter godkänt stöd är arbetsgivaren skyldig att inom en tid som Tillväxtverket bestämmer göra en avstämning för att fastställa slutligt stöd.

För företag som är bundna av kollektivavtal krävs att det finns stöd för korttidspermittering i centrala och/eller lokala kollektivavtal. Om företaget inte har kollektivavtal ska det finnas skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Ett sådant avtal ska innehålla vilka anställda det innefattar och vilken fast procentnivå arbetstiden ska reduceras med.

Stödet omfattar inte nyanställda, utan endast anställda som var avlönade 3 månader före ansökan om stöd. Stödet gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Anställda som tillhör arbetsgivarens familj är ej stödberättigade.

I normala fall gäller att arbetsgivare kan få stöd för varslad med inte för uppsagd personal. Under 2020 kommer däremot undantag att göras så att arbetsgivare kan få stöd även för uppsagd personal. 

Ett företag kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Förslaget innebär att löneminskningen ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Det innebär att alltså att om en arbetstagare minskar sin arbetstid till 40 procent kommer hen att få behålla 92,5 procent av sin lön.

Ersättningen kommer att täcka löner upp till 44 000 kronor i månaden. För inkomsttagare med en högre lön kommer inkomsten att räknas på 44 000 kronor. Arbetsgivaren ansvarar för eventuell överskjutande del.

För de som har ett centralt kollektivavtal så regleras tillämpningen av korttidsarbete i ett lokalt avtal. Vilka arbetstagare som omfattas och i vilken grad arbetstid och lön minskas regleras alltså i detta lokala avtal. Det kan alltså vara olika mellan olika grupper. 

Har man inte kollektivavtal så ska 70% av medarbetarna godkänna och delta i korttidspermittering. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. Om behovet blir förändrat kan man ändra korttidspermitteringens omfattning. Detta ska regleras i ett nytt lokalt kollektivavtal (eller ett avtal med de deltagande 70% av medarbetarna, i de fall kollektivavtal saknas). Man kan på samma sätt återgå till ordinarie arbetstid. Detta kommer att påverka ersättningsgraden. 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 7 april 2020, men tillämpas retroaktivt från och med den 16 mars. Enligt nuvarande lagrådsremiss gäller dessa bestämmelser t o m den 31 december 2020.  

Källa:

Regeringen

Lagrådsremiss: Åtgärder med anledning av coronaviruset