Anlita utländsk arbetskraft – vad ska du tänka på?

F-skatten avgör om utbetalaren ska dra skatt och betala socialavgifter på ersättning till ett utländskt företag eller näringsidkare som utför arbete i Sverige. En utländsk näringsidkare kan ansöka och bli godkänd för F-skatt utan någon skattedebitering.

Svenska regler om A- eller F-skatt gäller

Vad man måste tänka på här är om – och i så fall hur – man som utbetalare ska hantera skatter och avgifter. Detta är viktigt inte minst för att skydda sig själv och sitt eget företag.

Slarvar man med nödvändiga kontroller kan det bli mycket kostsamt bl a genom att det egna företaget kan få ett krav på socialavgifter i efterhand.

Godkänd för F-skatt med ”nollbeslut”

Även för utländska näringsidkare gäller svenska regler om A- respektive F-skatt. Anlitar en svensk företagare arbetskraft från utlandet – antingen ett utländskt företag eller en fysisk person som är näringsidkare – behöver man inte dra någon skatt eller betala några socialavgifter om den som utför arbetet är godkänd för F-skatt.

Det är inte tillräckligt att den utländska företagaren eventuellt kan visa med t ex ett intyg som styrker att verksamhet bedrivs i hemlandet för att en utbetalare av ersättning för arbete ska slippa göra skatteavdrag och eventuellt även behöva betala socialavgifter.

Ska en uppdragsgivare vara på den säkra sidan är det därför bra om han eller hon uppmanar motparten att ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd för F-skatt. Man kan även kontrollera med Skatteverket om uppdragstagaren har F-skatt och i så fall be om att få ett registerutdrag som visar detta.

Har företaget eller näringsidkaren inte fast driftställe i Sverige kan Skatteverket besluta om ett godkännande för F-skatt fast utan skattedebitering.

Först gör Skatteverket en kontroll med hemlandets skattemyndighet för att säkerställa att uppdragstagaren inte är restförd för obetalda skatter och avgifter där. Om alla förutsättningar i övrigt är uppfyllda beslutas därefter om ett godkännande för svensk F-skatt.

Ansökan om skatteregistrering för utländska företagare görs på blankett SKV 4632, som även finns på engelska.

Om F-skatt saknas då?

Om den utländska näringsidkaren saknar F-skatt ska något skatteavdrag inte göras om man är säker på att vederbörande inte kommer att få fast driftställe i Sverige. I annat fall måste avdrag för preliminärskatt göras om ersättning för arbete betalas.

Samma gäller om det är en utländsk juridisk person. Är det en fysisk person som är näringsidkare kan det dessutom bli aktuellt att betala socialavgifter.

Fast driftställe kan vara svårt att avgöra

Begreppet fast driftställe är definierat i 2 kap 29 § inkomstskattelagen. Bestämmelsen innebär att ett utländskt företag – eller näringsidkare – anses ha ett fast driftställe i Sverige om det – helt eller delvis – bedrivs en affärsverksamhet från en stadigvarande plats här i landet.

Normalt bedöms en verksamhet som stadigvarande när den pågår minst sex månader.

För byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten finns dock undantag när det gäller detta. I de allra flesta svenska skatteavtal ska sådana arbeten pågå längre tid än 12 månader för att de ska bli stadigvarande.

Fast driftställe kan även anses föreligga om företagets verksamhet bedrivs av en beroende representant i Sverige.

Att det kan vara svårt att bedöma om det föreligger fast driftställe eller inte framgår bl a av en dom från Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5950-13).

Domstolen slog där fast att ett polskt byggföretag skulle anses ha fast driftställe i Sverige. Detta eftersom verksamheten bedömdes ha pågått i sammanlagt mer än 12 månader.

Arbetena, inklusive alla förberedande och avslutande åtgärder, hade bestått av betong- och snickeriarbeten samt byggstädning. Verksamheten, som utförts i projektform, hade varit förlagd till flera olika byggen med såväl kortare som längre avbrott.

Trots de olika avbrottens omfattning, som i vissa fall varat i ett flertal veckor, ansågs de inte bryta varaktigheten, utan var endast tillfälliga och helt normala för verksamhetens art. Tiden räknades från den dag det aktuella arbetet (inklusive förberedande åtgärder) inleddes i Sverige fram till dagen för det slutliga färdigställandet.

Även om de handlat om flera olika projekt bedömdes de ha haft ett såväl kommersiellt som geografiskt samband. Det polska bolaget ansågs därför ha fast driftställe här.

De av SKV skönsmässigt uppskattade ersättningarna som betalats ut till den utländska personalen omfattades därmed av SINK-reglerna. Ingen skatt hade dock dragits av och betalats in. Detta borde rätteligen gjorts med drygt 1 miljon kronor. Kammarrätten fastställde därmed SKV:s beslut i denna del.

Skatteskärpningar att vänta

Regeringen har meddelat att man vill införa ett så kallat ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i Sverige. Förslaget innebär att fler personer anställda av utländska arbetsgivare kommer att bli skattskyldiga i Sverige. 

Sverige tillämpar idag begreppet formell arbetsgivare vid bedömningen av vem som anses som arbetsgivare i förhållande till skatteavtalen och 183-dagarsregeln. Vid ett formellt arbetsgivarbegrepp bedöms arbetsgivaren utifrån vem som har anställt arbetstagaren och betalar ut lönen.

Vad innebär då begreppet ”ekonomisk arbetsgivare”? Ja, förenklat uttryckt kan man säga att det är den som bär kostnaden och drar nytta av det aktuella arbetet som även ska ses som arbetsgivare.

Genom en ändrad syn på arbetsgivarbegreppet kommer 183-dagarsregeln inte längre kunna tillämpas när det är fråga om personaluthyrning, utsändning eller utlåning av personal. Lön för sådant arbete kommer därför att beskattas i Sverige från dag ett. Detta alltså även om den formella arbetsgivaren är någon helt annan.  

I förslaget finns en punkt som innebär att utländska företag, som inte har något fast driftställe i Sverige, ska göra skatteavdrag på lön för arbete som utförs här i landet.

Det innebär att även ett svenskt företag som anlitar ett utländskt företag kan bli skyldigt att dra skatt på den aktuella arbetsersättningen, om det utländska företaget saknar F-skatt. Detta kan vara bra att ha i åtanke för företag som regelmässigt anlitar utländsk arbetskraft.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2021.