Förstärkt skydd för visselblåsare

EU-direktivet är ett så kallat minimidirektiv vilket innebär att det nationella skyddet för visselblåsare inte får underskrida det som anges i direktivet. Att lagstifta om ännu starkare skydd är däremot helt förenligt med direktivet. Syftet med direktivet är att stärka kontrollen av att EU-rätten följs.

Utredningens förslag

Den 30 juni 2020 presenterades en utredning kring hur visselblåsardirektivet ska kunna genomföras i svensk lagstiftning. Utredningen föreslår bland annat att nuvarande visselblåsarlag ersätts med en ny, där kompletterade reglering från EU-direktivet får en framträdande roll.

Det nya lagförslaget skiljer sig från nuvarande lag på en rad olika punkter. Bland annat föreslås att:

• Företag med fler än 50 anställda (samt kommuner och regioner) ska inrätta interna rapporteringskanaler.
• Den personkrets som kan slå larm utvidgas till att omfatta arbetstagare, inhyrd personal, egenföretagare, volontärer, praktikanter, aktieägare samt personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan. Även fackförbund som hjälper en anställd att larma ska omfattas.
• En visselblåsare ska få vara anonym och dennes identitet ska skyddas genom sekretess. Bryter man mot sekretessen kan man dömas till böter eller fängelse upp till ett år.
• Ett första larm kan gå direkt till arbetsgivaren eller direkt till behörig myndighet. Händer därefter inget kan den som larmat gå direkt till en journalist eller publicera uppgifterna själv.
• Ett larm ska gälla missförhållanden där det också finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Lagförslaget avser alla missförhållanden i arbetslivet, inte bara brott mot EU-rätt.

Vidare framgår av utredningen att det nya lagförslaget inte omfattar företagshemligheter, för dessa gäller fortsatt företagshemlighetslagen. Rapporter om missnöjen kring sin egen anställning, ex lön och liknande kommer i regel inte omfattas av skyddet i lagen. Dessutom ska den som slår larm själv tro att uppgifterna är sanna.

Utredningen är för närvarande på remiss fram till den 16 oktober 2020.

Källa: Betänkande av Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet (SOU 2020:38)