Förstärkt skydd för visselblåsare

I oktober 2019 antog EU ett direktiv med syftet att öka skyddet för visselblåsare. Direktivet gäller för alla EU- länder och ska implementeras i svensk lag senast 17 december 2021.
Natalia Björkman SzklarskaArbetsrätt- och HR-expert
fredag 25 september 2020
Lästid: 1 Minut

EU-direktivet är ett så kallat minimidirektiv vilket innebär att det nationella skyddet för visselblåsare inte får underskrida det som anges i direktivet. Att lagstifta om ännu starkare skydd är däremot helt förenligt med direktivet. Syftet med direktivet är att stärka kontrollen av att EU-rätten följs.

Utredningens förslag

Den 30 juni 2020 presenterades en utredning kring hur visselblåsardirektivet ska kunna genomföras i svensk lagstiftning. Utredningen föreslår bland annat att nuvarande visselblåsarlag ersätts med en ny, där kompletterade reglering från EU-direktivet får en framträdande roll.

Det nya lagförslaget skiljer sig från nuvarande lag på en rad olika punkter. Bland annat föreslås att:

  • Företag med fler än 50 anställda (samt kommuner och regioner) ska inrätta interna rapporteringskanaler.
  • Den personkrets som kan slå larm utvidgas till att omfatta arbetstagare, inhyrd personal, egenföretagare, volontärer, praktikanter, aktieägare samt personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan. Även fackförbund som hjälper en anställd att larma ska omfattas.
  • En visselblåsare ska få vara anonym och dennes identitet ska skyddas genom sekretess. Bryter man mot sekretessen kan man dömas till böter eller fängelse upp till ett år.
  • Ett första larm kan gå direkt till arbetsgivaren eller direkt till behörig myndighet. Händer därefter inget kan den som larmat gå direkt till en journalist eller publicera uppgifterna själv.
  • Ett larm ska gälla missförhållanden där det också finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Lagförslaget avser alla missförhållanden i arbetslivet, inte bara brott mot EU-rätt.

Vidare framgår av utredningen att det nya lagförslaget inte omfattar företagshemligheter, för dessa gäller fortsatt företagshemlighetslagen. Rapporter om missnöjen kring sin egen anställning, ex lön och liknande kommer i regel inte omfattas av skyddet i lagen. Dessutom ska den som slår larm själv tro att uppgifterna är sanna.

Utredningen är för närvarande på remiss fram till den 16 oktober 2020.

Källa: Betänkande av Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet (SOU 2020:38)

Gratis webinar: Kompetensutveckling – nyckeln till ett bra ledarskap

Ett av de viktigaste uppdragen en ledare har är att påverka andra genom utveckling, kulturbyggande och engagemang. Om du som ledare inte finns där för att påverka dina medarbetare, så finns det inget ledarskap. Men hur gör du då för att påverka andra? Och hur hänger det ihop med att bygga en lärande organisation?

Titta på webinaret!

 

Dela sidan: