Tummen upp från skatteutskottet för beskattning av utländsk arbetskraft

Skatteutskottet rekommenderar med andra ord att riksdagen ska klubba igenom ett beslut om att införa ett nytt ekonomiskt arbetsgivarbegrepp från och med årsskiftet. Utskottet har föreslagit att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag och ett beslut är aviserat till den 4 november. 

Vad innebär förslaget?

I korthet innebär det att den s k 183-dagarsregeln för beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige ändras. De nuvarande bestämmelserna innebär att utländska personer som tillfälligt arbetar i Sverige på uppdrag av en utländsk arbetsgivare slipper att betala skatt. Men bara om deras vistelsetid i Sverige är kortare än 183 dagar per år. 

Varför föreslår man en lagändring?

Regeringen menar att 183-dagarsregeln skapar orättvis konkurrens för svenska verksamheter. Detta då man istället för att anställa eller hyra in svensk arbetskraft, istället väljer ett utländskt bemanningsföretag. 

För att arbetsmarknaden ska bli mer konkurrensneutral har regeringen därför föreslagit att 183-dagarsregeln inte ska gälla för uthyrd arbetskraft. Detta innebär alltså att en person som arbetar tillfälligt för en svensk verksamhet i Sverige också ska skatta för sin inkomst, även om anställningen sker via uthyrning från ett utländskt företag.

Vi har tidigare skrivit om vad förslaget om att införa ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp innebär mer i detalj. Du kan läsa mer om detta i Servicepaket Internationellt arbete.

KD har reserverat sig

Kristdemokraterna (KD) har dock vissa invändningar och har av den anledningen reserverat sig till förslaget. KD anser att undantaget, vilket innebär att uthyrd personal kan arbeta i 15 dagar i sträck utan att betala skatt, ska slopas. De anser att 15-dagarsregeln skapar onödigt krångel för företag som exempelvis vill förlägga projekt, konferenser och utbildningar i Sverige. De menar på att det istället skulle räcka med en gräns för det sammanlagda totala antalet arbetsdagar i Sverige. 

Det kan vara bra att veta att riksdagen vanligtvis låter ett utskott behandla frågan innan man tar ett beslut. Det är alltså detta som nu har gjorts i skatteutskottet. Utskottet lämnar därefter sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker.

De som inte håller med får lämna invändningar och då i form av s k reservationer. Det är alltså det som KD har gjort i detta fall. Riksdagen beslutar dock oftast som utskotten föreslår, men ibland händer det att en reservation får fler röster. Vad som händer i detta fall återstår alltså att se.

Riksdagen förväntas fatta beslut i frågan onsdagen den 4 november. Vi bevakar ämnet och kommer följa upp resultatet!