Inflationen stiger och utgifterna ökar – är arbetsgivaren skyldig att kompensera?

Svaret på den frågan är nej. Arbetsgivaren behöver inte ta hänsyn till vad lönen räcker till. En avtalad lön på 30 000 kr i månaden kan ena året räcka till att täcka grundläggande behov, ett fint restaurangbesök, ett klädesplagg och lite sparade. Nästa år kanske samma peng inte ens täcker alla fasta utgifter. Juridiskt kan man inte ålägga en arbetsgivare att höja löner i paritet med att utgifter i omvärlden ökar. Den krassa verkligheten för många blir att de ser sig om efter ett nytt jobb med högre lön eller helt enkelt accepterar att de i vart fall under en övergångsperiod blivit fattigare. 

Men moraliskt ansvar då? 

Kan man lägga ett moraliskt ansvar på arbetsgivare att anpassa löner efter skenande priser? Politiskt hör vi om införande av högkostnadsskydd för energi, sänkning av bensinskatter och lättnader av amorteringskrav för att avhjälpa hushållen. Kan arbetsgivaren anses ha ett motsvarande ansvar gentemot sina anställda? 

Det skulle man säkert kunna tycka med hänvisning till att företag och i synnerhet stora sådana ofta har omfattande tillgångar och är mindre utsatta för ekonomiska svajningar än enskilda individer. Å andra sidan lider företag också av lågkonjunktur och inflation och så länge de lever upp till sin del av anställningsavtalet, nämligen att betala ut överenskommen lön på angiven dag så finns inga andra åtaganden att tala om. Däremot kan såklart en arbetsgivare, ur medmänsklig synpunkt vilja hjälpa sina anställda och i synnerhet anställda som av en eller annan anledning är mer utsatta av dagens ekonomiska turbulens. Nedan följer ett par tips till arbetsgivare som på ett eller annat sätt vill stötta sin anställda i dessa tider. 

Låna pengar till anställda 

På nyheterna har det lyfts att privatpersoner bör spara en buffert motsvarande 50 000 kr bara för att klara av vinterns elpriser. Priset på el är dock inte det enda som stiger. Med högre priser på el, livsmedel, bensin och diesel samt stigande räntor kan vi räkna med att köpkraften minskar med upp till 7% under 2023 enligt Swedbanks beräkningar. Detta trots att kommande lönerevisioner ser ut att bli högre än tidigare. I snitt menar Swedbank att en medelinkomsttagare kommer få ut ca 2000 kr mindre varje månad eftersom löneökningarna kommer ätas upp av den höga inflationen. Ökande utgifter och minskande reallöner kan sätta hård press på privatekonomin och i vissa fall kan ett lån faktiskt vara den enda utvägen för att klara av de ökade kostnaderna. När räntorna nu också sticker iväg kan ett lån till förmånligare ränta från arbetsgivaren vara en lösning för vissa anställda. Som arbetsgivare är man nämligen fri att – till vilken ränta man vill – erbjuda lån till anställda, så länge det inte gäller personer inom den så kallade förbjudna kretsen, dvs aktieägare, VD, styrelseledamöter med flera. 

Med andra ord kan man erbjuda en anställd ett helt räntefritt lån med schysta avbetalningsvillkor. Lånevillkor som är bättre än marknadsmässiga är dock en skattepliktig förmån, och den enskilde ska då förmånsbeskattas. För arbetsgivaren är själva förmånen i princip kostnadsfri då lånet i sig inte är förenat med en inköpskostnad. Dock är arbetsgivaren skyldig att betala arbetsgivaravgifter på själva ränteförmånen. Förmånen är i dagsläget tämligen låg för ett helt räntefritt lån. Den ränta som den anställde förmånsbeskattas för är också avdragsgill i den anställdes egen deklaration, vilket innebär att en ränteförmån faktiskt är en ovanligt förmånlig skattepliktig förmån. 

Andra förmånliga förmåner 

I första hand skulle man naturligtvis vilja utnyttja skattefria förmåner för att hålla kostnaderna nere för både arbetstagare och arbetsgivare. De skattefria förmånerna är dock få, och de kanske inte fyller det syfte man önskar i sammanhanget. Ökat friskvårdsbidrag eller en skattefri cykelförmån hjälper ju knappast en anställd i ekonomiska svårigheter. 

Arbetsgivaren kan naturligtvis erbjuda de anställa skattepliktiga förmåner som t ex kostförmån, resor i kollektivtrafik och liknande. För dessa förmåner beskattas dock arbetstagaren, medan arbetsgivaren får bära kostnaden för såväl förmånen som arbetsgivaravgifter för förmånsvärdet. Dessa kostnader är dock avdragsgilla. Tillfälliga förmåner – om än skattepliktiga – kan alltså av flera skäl vara ett alternativ till en regelrätt höjning av lönen. 

Riktade skattefria förmåner 

Om vi trots allt ska hålla oss till de få skattefria förmånerna som kan erbjudas följer här ett par som kan passa riktigt bra vid ekonomisk turbulens: 

Förebyggande behandling 

I tider av ekonomisk turbulens finns det risk att anställda drar på sig ohälsa genom stress och oro. 
Arbetsgivaren kan då överväga att sätta in förebyggande behandling för att hjälpa den anställde att inte riskera att få sin arbetsförmåga nedsatt pga sjukdom. I vissa fall kan psykologstöd och samtalsterapi mm omfattas av skattefriheten för förebyggande behandling. 

Macka och kaffe

Ökade matpriser kan innebära att anställda sparar in på mat och måltider. Kostförmåner är som regel skattepliktiga, men om arbetsgivaren erbjuder en macka och en kopp kaffe till alla anställda på arbetsplatsen är det skattefri personalvård. Detta kan vara ett ypperligt sätt för arbetsgivaren att bidra till anställdas välmående med relativt små medel. Det är dock viktigt att tänka på att det man erbjuder inte får ersätta en måltid, till exempel frukost. Om anställda bjuds på frukost ska de också förmånsbeskattas för detta.