Få krav på utbildningskvalitén i studieledighetslagen

Studierna behöver följa vissa regler 

Mirja Lenes, HR- och arbetsrättsexpert på Simployer, menar att lagen är väldigt generös för arbetstagare. 

“Rätten till studieledighet ger anställda möjlighet att kunna välja nästan vilken typ av utbildning som helst, men nu har det kommit en dom som visar att det är fullt rimligt för arbetsgivaren att ställa vissa krav”, säger Mirja. 

I studieledighetslagen uttrycks ingen begräsning av utbildningens art, utan all form av utbildning som inte är rena självstudier omfattas som regel av lagen. Domstolens praxis har dock klargjort att den utbildning man söker studieledigt för ska syfta till inhämtande av kunskaper och/eller insikter, ha ett förutbestämt upplägg samt ha en viss planmässighet. Ledigheten är i lagen inte tidsbegränsad mer än att ledigheten inte får pågå längre än vad som krävs för att uppnå det uppsatta studiemålet.  

I den aktuella domen hade en arbetstagare under flera års tid sökt studieledighet 20% av sin arbetstid. Under ledigheten hade han enligt egen utsago studerat bokföring, redovisning, datorhantering och administration på ett annat mindre bolag. Detta genom att gå bredvid en anställd med dessa arbetsuppgifter. Syftet hade varit att kompetensutveckla sig för att kunna jobba med andra arbetsuppgifter efter pensioneringen.  

Upplägget var att betrakta som legitimt kunskapsinhämtande enligt Arbetsdomstolen men föll på bristande planmässighet, då det saknandes ett på förhand bestämt upplägg samt att inget nämnvärt resultat av studierna kunde påvisas. 

Arbetsgivare vilseledd 

Arbetsgivarens egen utredning visade att varken en konkret studieplan eller studiemål kunde påvisas för studierna. Arbetsgivaren menade därmed att upplägget inte var att betrakta som studier som gav rätt till ledighet enligt studieledighetslagen och att arbetstagaren genom att vilseleda och undanhålla information om de påstådda studier åtnjutit ledighet som denne inte haft rätt till.  

Arbetsdomstolens gick på arbetsgivarens linje och ansåg det bevisat att arbetstagaren gjort sig skyldig till grovt åsidosättande av sina åligganden gentemot arbetsgivaren genom att medvetet lämnat felaktiga uppgifter om sina studier.  

“Den traditionella uppfattningen om innebörden av studier som ger rätt till studieledighet utmanas av att arbetsdomstolen konstaterar att det står den enskilde arbetstagaren fritt att själv bestämma vad han eller hon vill studera och i vilken form det ska ske, något som framgå av domen”, säger Mirja Lenes.  

”Detta konstaterade i kombination med att Arbetsdomstolen också resonerade kring att det fanns ett kunskapsinhämtande syfte i upplägget ger för handen att långt fler situationer än man kanske tänker sig som arbetsgivare faktiskt kan komma att omfattas av studieledighetslagen”, tillägger HR- och arbetsrättsexpert Natalia Björkman. 

Studier kan ha olika skepnad – arbetsgivare bör efterfråga underlag 

”En intressant slutsats av domen blir att studier uppenbarligen kan te sig på olika sätt. En liknande situation där planmässighet, upplägg och resultat funnits hade kunnat ge rätt till studieledighet. Den redan generösa studieledighetslagstiftningen kanske är generösare än många arbetsgivare tror”, säger Mirja.  

Natalia understryker också vikten av att efterfråga underlag för studierna. 

”Som arbetsgivare bör man därför känna sig trygg med att efterfråga underlag som stödjer att studierna en arbetstagare söker ledigt för syftar till ett planmässigt kunskapsinhämtande med ett konkret studiemål”, avslutar Natalia Björkman.