Avdragsregler – ett hinder för jämställd sponsring

Att sponsra damidrott är ofta dyrare än att sponsra herridrott. Orsaken är avdragsreglerna, men dessa kan ifrågasättas – det tycker i alla fall Veronica Rosén, skatte- och momsexpert på Simployer.
Veronica Rosén, Momsexpert
schedule den 2 mars 2021

Många företag har en policy om jämställd sponsring – men av skatteskäl är det mer ekonomiskt att bara sponsra herrar. Skattereglerna är nog ett tungt skäl till att 80 % av alla sponsorpengar går till män. Detta trots att nästan hälften av idrottsutövarna är kvinnor.

Värdet på en direkt motprestation avgör avdragsrätten

Avdragsrätten för sponsring avgörs i praktiken av de motprestationer som sponsorföretaget får tillbaka från klubben som sponsras. Motprestationer kan till exempel bestå av fribiljetter, reklam och marknadsföring.

Eftersom herridrott oftast har en större exponering i media är värdet av den sponsringen högre än sponsringen till damidrott på samma nivå. Visst finns det undantag – men detta gäller generellt.  

Image och goodwill ger ingen avdragsrätt

I inkomstskattelagen finns inga särskilda bestämmelser om avdrag för sponsring, utan generella avdragsregler gäller. Det innebär att företag får avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Dessutom finns det ett uttryckligt avdragsförbud för gåvor.

Skatteverkets utgångspunkt är just att sponsring – som enbart syftar till att förbättra ett företags image – är en gåva och därför inte avdragsgill.  

Förbättrad image påverkar intäkterna på sikt

Företag sponsrar inte vad som helst. Det finns i regel ett kommersiellt syfte med sponsring. Att som Skatteverket hävda att sponsring för en förbättrad image är en gåva (helt eller delvis) innebär att verket utgår från att företaget vill berika en förening utan någon som helst egen vinning. Visst kan det vara så för småföretagare som sponsrar föreningar av privata skäl – men normalt finns ett ekonomiskt intresse bakom sponsringen.

Genom att sponsra både herrlag och damlag får kunder en mer positiv bild av företaget, vilket i sin tur förväntas leda till ökade intäkter – på sikt. Det är inte ovanligt idag att sponsorer faktiskt kräver att en förening även ska ha en damsektion i klubben – det säger en hel del om hur samhället har förändrats.

Arla-domen har öppnat dörren lite på glänt

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har en mer modern syn när det kommer till avdragsrätten än vad Skatteverket har. HFD har förstått att marknadsföringsmetoderna har ändrats de senaste decennierna. Därför fick Arla avdrag för sin trädplantering i Afrika (klimatkompensation) för sitt ekologiska sortiment (2018). Arla marknadsförde sin klimatkompensation på sitt ekologiska sortiment och kunde också visa att klimatkompensationen främjat intäkterna.  

Domen visar att det finns möjligheter till avdrag även för företag som sponsrar damidrott där det saknas en direkt motprestation. Företagen får då se till att använda sponsringen i marknadsföringen och motivera till hur sponsringen gynnar företagets affärer.  

Generösare avdragsrätt – en win win

I realiteten får företag kämpa för sin avdragsrätt när det inte finns direkta motprestationer – ända upp i högsta instans. De som yrkar avdrag får vara beredd att gå i process mot Skatteverket och domstolar. Det kostar pengar och tar tid – ibland flera år. Därför avstår många företag från att pröva sin avdragsrätt – trots att de kan ha rätt till den!

Det in sin tur innebär att damidrotten inte får samma möjligheter som herridrotten.

Många damlag lägger därför ned extra arbete för att säkerställa att sponsorn får direkta motprestationer och därmed avdrag. Det kan ske genom att de håller föredrag, ge sponsorn synlighet i sociala medier m m. 

För att öka jämställdheten mellan manliga och kvinnliga idrottare bör företag även få avdrag för sponsring som stärker deras image. Det gynnar inte bara företagen och tjejerna – men även samhället när sponsringen träffar allmännyttiga ändamål.

Med den restriktiva syn som Skatteverket och domstolar har krävs en ändrad lagstiftning – tyvärr. Regeringar har haft frågan uppe på bordet tidigare, men inte gått vidare. Vi har nu en regering som kallar sig för feministisk. Nu borde det finnas en möjlighet att skapa en mer rättvis spelplan för damidrott.

Av: Veronica Rosén, skatte- och momsexpert

Vill du också kompetensutvecklas av Sveriges vassaste HR-, lön- och skatteexperter?
Välkommen till Stora Lönedagen 2021 – årets viktigaste uppdateringsdag!

email

Nyhetsbrev

Dela sidan: LinkedIn twitter