Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!
Skatteverket (SKV) genomför årligen ett stort antal kontroller av såväl privatpersoner som näringsidkare. I de fall SKV kan visa att det är mycket sannolikt att deklarationsuppgiften som har lämnats är felaktig kan de påföra skattetillägg. På inkomstskattesidan är skattetillägget 40 % av den summan man hade tjänat om avdraget godkänts.
För den som felaktigt yrkar ett avdrag på exempelvis 20 000 kr – och avdraget sänker personens skatt med 10 000 kr – landar skattetillägget alltså på 4 000 kr. Det kan med andra ord röra sig om stora summor pengar – som man kan slippa betala genom att låta telefonen ringa?
– Då måste vi hitta något belägg för att det här yrkandet inte är riktigt. Sen ligger bevisbördan på oss för att visa att det är mycket sannolikt att du inte har den här rätten, säger Torbjörn Bernebrant, expert inom skattetillägg och process på SKV.
Anledningarna till varför det blir fel i deklarationerna varierar men okunskap om regelverket är en av de vanligaste anledningarna. Vill det sig riktigt illa kan den, som i god tro om att hen har rätt till ett visst avdrag och svarar på frågorna, straffas för sin ärlighet.
– Erkänner man så är det en stark bevisning för att det är en oriktig uppgift, säger Torbjörn Bernebrant.
Så rent krasst kan det kosta att vara ärlig?
– Det har väl många skatterådgivare skrivit och sagt tidigare, att det är ”bättre att vara tyst” och så är det ju såklart, säger Torbjörn Bernebrant.
Är inte det lite märkligt?
– Jo, men så fungerar hela rättssamhället. Den som erkänner ligger ju närmare straffet. Det är klart att det är ett problem men det är så det ser ut i hela samhället. Vi har ju befrielseregler också, skulle det här visa sig vara oskäligt kan man sätta ned det. Okunskap om regelverket är en sådan grund för nedsättning. Det är en prövning man får göra i varje enskilt ärende, säger Torbjörn Bernebrant.
Tydligare information för att undvika misstag
Om okunskap med andra ord innebär att man faktiskt kan slippa skattetillägg så är det kanske inte något problem? Men så enkelt är det faktiskt inte, menar Robert Selvaag, skatteexpert på Simployer.
– Skatteverket befriar inte från skattetillägg bara för att man tycker att det är komplicerat att deklarera. Man förutsätts normalt både ha läst och förstått vad som står i Skatteverkets tryckta deklarationsupplysningar. Det är väldigt ovanligt att man slipper skattetillägg för att en fråga varit svår att bedöma skattemässigt, säger han.
För att säkerställa att rätt information lämnas i deklarationerna menar Robert Selvaag vidare att själva systemet med skattetillägg är helt nödvändigt. Det behöver finnas – men det finns utrymme för förbättring.
– Problemet är att skattetillägget även tas ut när fel beror på ren okunskap och att det många gånger kunnat undvikas genom att inte besvara Skatteverkets frågor. Reglerna om skattetillägg gör tyvärr ingen skillnad mellan rena misstag och avsiktligt fusk, säger han.
På en komplicerad problematik finns sällan enkla lösningar. Men lite tydligare information skulle kunna bidra till en bättre förståelse och kunskap, enligt Robert Selvaag.
– Ingen tror väl att man kan hamna i ett sämre läge för att man hjälper till att reda ut en oklarhet, men så är det faktiskt ofta. Kanske borde Skatteverket vara tydligare med att man faktiskt har rätt att inte svara.
