Kompetensutveckling av ledare – avgörande för att behålla medarbetare

Det finns hundratals definitioner av ledarskap, och vad som anses vara ett bra ledarskap har förändrats mycket genom generationer. För att förstå ledarskapets historia måste vi dra linjer tillbaka till 1800-talet där ledningsförmåga ansågs vara ärftlig. Bortom 1900-talet handlade ledarskap om att få ut det mesta av medarbetarna, ofta ner på detaljnivå på arbetsplatsen. Under efterkrigstiden låg fokus på ledarnas uppförande, beteende och ledarstil. Medan från 70-talet fram till idag har relationsaspekten, alltså relationen mellan chef och medarbetare, fått större uppmärksamhet. 

Yttre påverkan och anpassningsförmåga 

Fam Camilla Viksand Manson arbetar med ledarutveckling och konsulttjänster för norska företag och har sett hur ämnet verkligen tagit fart på senare år. 

– Under pandemin såg vi hur yttre påverkan har en enorm effekt på arbetsmarknaden och att ledarstilen måste förändras i takt med omgivningen. Pandemin var en speciell och påtvingad situation där det inte fanns några möjligheter till försök och misstag. Vi såg dock att de som hade en liknande arbetsmetodik före pandemin hanterade situationen bra, medan andra stod inför stora utmaningar. 

Baserat på feedback, dialog med kunder och allmänna erfarenheter såg Manson vilka verksamheter som hanterade situationen bra. 

– De arbetsplatser som erbjöd flexibilitet och hemmakontor, och inte minst digitala verktyg och en inbyggd kultur för att jobba "på distans" hanterade pandemin väldigt bra. Eftersom system och rutiner redan var etablerade kunde de snabbt vända och anpassa sig till den nya situationen. Dessutom såg vi att verksamheter med etablerade arbetsrelationer som var baserade på ömsesidigt förtroende underlättade situationen både för verksamheten, cheferna och inte minst medarbetarna, säger hon. 

Kräver ökad professionalitet 

Siffror från NAV visar på mycket låg arbetslöshet och hög efterfrågan på arbetskraft. Detta sätter skickliga kandidater i en maktposition i sökprocessen och stället högre krav på rekryterings- och ledningsförmåga. 

– Rekryteringsföretagen upplever att många kämpar med att hitta kvalificerade sökande till tjänsterna. Det så kallade kompetensgapet, att kompetensen bland arbetssökande inte stämmer överens med den kompetens som arbetslivet kräver, har blivit större under pandemin. 

Hon säger att dagens arbetssökande också är mer kräsna än tidigare, och att många ser att de kan "välja och vraka" mellan jobb. 

– Arbetssökande förväntar sig en professionell och positiv rekryteringsprocess och efterfrågar skräddarsydda erbjudanden från arbetsgivaren. Dessutom har de högre förväntningar på lön och andra förmåner. För att hantera sådana rekryteringsprocesser måste ledning och HR vara kompetenta inom områdena och visa professionalism mot den sökande, säger hon. 

Ledarskap baserat på tillit och dialog 

Manson säger att relations- och tillitsorienterat ledarskap handlar om ömsesidig respekt, dialog och jämlikhet. 

– Dagens moderna ledarskap är motsatsen till ett auktoritativt ledarskap. Ett auktorativ ledarskap skapar misstro, motstånd, lägre motivation och gör det svårare att lära känna varandra. Dagens relationsorienterade ledarskap handlar däremot om att ge medarbetarna stöd, genuin omtanke, vägledning och utvecklingsmöjligheter. 

Hon menar att modernt ledarskap handlar om att göra det möjligt för individen att göra ett så bra jobb som möjligt och att stötta medarbetarna i att nå sina mål. 

– Bra ledarskap lyfter fram medarbetarnas styrkor och visar empati för individens situation på jobbet. Det kräver också att chefen ser till att alla har den kunskap de behöver, och att de följs upp över tid. En tydlig ledarstil med bra kommunikation och dialog bygger förtroende, vilket i sin tur skapar ökat välbefinnande och bättre resultat, säger hon och utvecklar: 

– Senare forskning, och inte minst praxis, visar att den auktoritära och befallande ledarstilen är på väg ut. För många har det ersatts av omsorgsfullt och relationsorienterat ledarskap där tillit och dialog är av största vikt. Detta har visat sig ge bättre resultat för både medarbetarna och organisationen. 

Ledare är fortfarande ledare 

Hon understryker att ett sådant ledarskap inte bara handlar om en god stämning och att bygga “stötdämpare” kring medarbetarna, utan också om tillit och ärlighet. 

– Att bygga relationer handlar om att se till att alla medarbetare får stöd. Samtidigt måste en bra ledare undvika "kompisfällan", utan snarare etablera och utveckla förtroende genom ärlighet och tydlighet. På så sätt kan du anpassa och underlätta utveckling på rätt nivå. 

– Då kan man också med trovärdighet visa att man vill medarbetarens bästa, och samtidigt ge positiv feedback som ger mervärde. En sådan ledarstil sätter förutsättningarna för att ”leda alla rätt, genom att leda alla olika”. Det kräver också att man känner sina medarbetare så väl att man kan leda olika mot samma mål, säger Manson. 

Bra ledarskap minskar turnover 

Ledarskap med fokus på relationer och förtroende innebär att aktivt bygga en bra arbetsmiljö, vara lyhörd och empatisk, samt att uppmuntra medarbetarna att ta personligt ansvar. 

– Forskning visar på ett nära samband mellan en chefs relationsförmåga och medarbetarens motivation och resultat. Anledningen är att ledarstilen skapar ökad lojalitet, tillit, motivation och kreativitet, vilket i sin tur resulterar i mindre frånvaro och högre omsättning. 

– Genom att se människor som hela individer och ta hänsyn till deras livssituation visar man empati och får tillit, lojalitet och motivation. Med en bra dialog kan du bättre utnyttja dina medarbetares fulla potential, förbättra deras kompetens och släppa lös kreativiteten. Det handlar om att låta de anställda delta i sin egen arbetsdag. Samtidigt måste chefer "praktisera det man predikar", säger hon. 

Olika behov 

Manson poängterar hur viktigt det är att komma ihåg att alla anställda har olika behov. 

– Tänk på att alla har individuella och situationsanpassade behov. Tid och autenticitet är förutsättningar för att lära känna dina medarbetare, men samtidigt ser vi att olika generationer i arbetslivet har olika behov. 

– De yngre i arbetslivet kräver att bli sedda, vill i större utsträckning ha mening i det de gör och att arbetet ska ha ett värde. De kräver också att få veta vad verksamheten står för vad gäller etiska värderingar som hållbarhet och miljömedvetenhet. Även om det finns skillnader ser vi att alla generationer kräver tydlighet från ledningen, säger hon. 

Undvik misstagen 

Hon berättar vidare om hur viktigt det är att ge ansvar och uppgifter som passar befattningen samt att betona närvaro och konstruktiv hantering av konflikter och misstag. 

– Ett ledarskapsbeteende som inte är speciellt uppskattat bland medarbetare är att ge dem för mycket ansvar eller för många uppgifter, samt att "vända bort" eller undvika ledning. En chef som inte är uppskattad kan faktiskt vara skadlig för sina anställdas hälsa. 

– Av de undersökta ledarstilarna ser vi att en relationsinriktad ledarstil har störst positiv korrelation med arbetsglädje och arbetsmiljö. Kort och gott ser vi att anknytning och samhörighet skapar trivsel och engagemang och inte minst minskad turnover, avslutar Manson. 

Vikten av ledarskapsutbildning 

Hon får medhåll av Eilin Gillesen, HR-direktör på Simployer, som pekar på en undersökning gjord av Randstad. Den visar att en bra arbetsmiljö är det viktigaste kriteriet, följt av ett bra ledarskap, när en potentiell kandidat väljer arbetsgivare. 

– Enligt undersökningen har "bra ledarskap" blivit betydligt viktigare sedan 2021, med en ökning från 37 till 59 procent. Det betyder att när en anställd väljer att sluta sitt jobb är det ofta närmaste chefen som är orsaken. Att ha bra chefer är därför viktigare än någonsin, både för att behålla medarbetare och för att attrahera nya medarbetare. I dag ställer anställda generellt sett hårdare krav på arbetsgivare att utöva en god ledning. 

Hon understryker att det inte räcker med att ha ledarskap på agendan utan att man måste arbeta kontinuerligt och systematiskt med ledarskapsutveckling. 

– Forskning visar att lärandet ökar när man väljer en kombination av olika lärandeaktiviteter. Ett bra exempel på ett sådant tillvägagångssätt är en kombination av företagets interna ledarskapsprogram och digital mikrolearning i form av korta videoklipp som förstärker olika ämnen och verktyg som behandlas i ledarskapsprogrammet. Ledarutveckling blir allt viktigare och är något varje verksamhet som sysslar med att behålla och attrahera nya medarbetare måste prioritera, avslutar Gillesen.