Korttidsarbete – experterna svarar!

Redan samma eftermiddag som regeringen släppte pressmeddelandet om korttidspermittering började frågorna dundra in i supporten i Servicepaket HR och Lön. Trots att det är bråda dagar för både Mirja Lenes och Victoria Ödlund, HR- och löneexperter på Simployer, fick vi chans att sätta oss ned och räta ut några frågetecken kring hur korttidsarbete fungerar.
onsdag 1 april 2020
Lästid: 4 Minuter


Först och främst, heter det korttidsarbete eller korttidspermittering?
Lagen heter Lagen om stöd vid korttidsarbete, men när pressmeddelandet släpptes den 16 mars användes begreppet korttidspermittering – och det satte sig direkt! Men nu har Tillväxtverket ändrat begreppet till korttidsarbete, så det är det vi använder framöver, säger Victoria Ödlund.

Är korttidsarbete en helt ny fråga?
Nej, lagen har funnits sedan 2014, men då kunde man bara få stödet när det var en lågkonjunktur. Redan innan utbrottet av covid-19 fanns dock planer på att utöka stödet, så att arbetsgivare som drabbas av ekonomiska svårigheter skulle kunna ta del av stödet, utan att det för den del är ekonomisk lågkonjunktur i samhället. Det är en punkt i 73-punktsprogrammet, säger Victoria Ödlund.

Vad krävs för att man ska kunna få stöd för korttidsarbete?
Som arbetsgivare ska man ha gjort allt som står i sin makt för att rädda verksamheten. Man ska i princip stå inför valet: ska vi genomföra uppsägningar eller ska vi välja korttidsarbete för att rädda jobben? säger Mirja Lenes.

Ja, det är av allra största vikt att man först har försökt minska sina arbetskraftskostnader. Korttidsarbete handlar om att anställda ska få behålla sina jobb och slippa blir uppsagda, det är inte en subvention som alla kan få, säger Victoria Ödlund.

Hur kan man då minska sina arbetskraftskostnader?
Man kan se över vilken personal man kan säga upp, till exempel tidsbegränsade anställningar, bemanningsavtal och konsultavtal, säger Mirja Lenes.

Man kan också se över ensidiga arbetsgivargåvor, till exempel bonusar, kostsamma personalfester och kick-offer. Det handlar mycket om sunt förnuft, säger Victoria Ödlund.

Finns det några verksamheter som inte kan få stöd för korttidsarbete?
Ja, offentlig sektor samt arbetsgivare vars verksamheter huvudsakligen finansieras av offentliga medel. Även företag som till exempel är på obestånd eller inte sköter sig ekonomiskt. Stödet ska ges till skötsamma företag så det inte blir osund konkurrens, säger Victoria Ödlund.

Om vi tittar på korttidsarbete i praktiken, gör alla verksamheter likadant?
Ja, i första steget gör alla det – man säkerställer att man har ekonomiska svårigheter och att man minskat sina arbetskraftskostnader, säger Mirja Lenes.

Nästa steg är att man har avtal på att man kan införa korttidsarbete. Är det en verksamhet med kollektivavtal behöver det finnas reglerat i det centrala och lokala avtalet. Om verksamheten saknar kollektivavtal måste minst 70 % av de anställda per driftsenhet skriva avtal om att man går med på korttidsarbete, säger Mirja Lenes.

Kan man välja att införa korttidsarbete för vissa delar av personalen, men inte andra?
Har man kollektivavtal är man friare att göra det. Då kan man i förhandling med facket till exempel komma överens om att IT-avdelningen har en 60 % arbetstidsminskning, säljavdelningen har 20 % och att kundtjänst behåller sin ordinarie tid, säger Victoria Ödlund.

Men om verksamheten saknar kollektivavtal måste alltså 70 % av de anställda per driftsenhet skriva avtal om att man går med på korttidsarbete. Då måste alla som går med på avtalet ha samma nivå i arbetstidsminskning, säger Mirja Lenes.

Läs mer: Fjärde nivå för korttidsarbete har presenterats

Vad händer om anställda inte går med på korttidsarbete?
Finns kollektivavtal får man anpassa sig som anställd. Om det inte finns kan anställda välja att inte avtala om korttidsarbete. Initialt behåller man då sin ordinarie arbetstid och lön. Men det kan ju innebära att arbetsgivaren istället kommer till ett läge då man behöver säga upp personal och då gäller ordinarie turordningsregler, säger Victoria Ödlund.

Hur ansöker man om stödet för korttidsarbete?
Tillväxtverkets hemsida, ansökan öppnar den 7 april.

Och hur länge får man stödet?
Sex månader med möjlighet till förlängning, säger Mirja Lenes.

Men kom ihåg att de här särskilt förmånliga reglerna för korttidsarbete, där staten går in och tar en mycket större andel av lönekostnaderna än vanligt, är tillfälliga och gäller under 2020 – från den 16 mars till 31 december, säger Victoria Ödlund.

Har företag redan börjat införa korttidsarbete?
Ja, jag har pratat med verksamheter där man började redan den 16 mars, så det är på gång, säger Mirja Lenes.

Finns det några risker man bör se upp med när man inför korttidsarbete?
Ja, absolut! Säkerställ att du verkligen uppfyller kraven, annars kan du få betala tillbaka hela beloppet. Ett tips är också att verkligen tänka igenom detaljerna i allt från bemanning, tidrapportering och löneberäkning, när du väl har tagit beslutet om korttidsarbete, säger Mirja Lenes. Lägg tid på att du hanterar det rätt och riktigt från start, för du kommer behöva göra en avstämning sen!

Den 22 april ska ni hålla en livestreamad kurs om korttidsarbete, vad blir huvudfokuset där?
På kursen kommer vi gå igenom förutsättningarna för stödet, hur ansökningsprocessen går till, hur arbetsgivare tar fram avtal för korttidsarbete – sådant man behöver ha ordentlig koll på när man ska införa korttidsarbete, säger Victoria Ödlund.

Vi kommer också titta närmre på skatterapportering och arbetsgivaravgifter, säger Mirja Lenes. Och så kommer vi prata om vilka effekter och konsekvenser som kan följa av att införa korttidsarbete, sådant som är bra att ta höjd för innan man sätter igång.

Vill du också få koll på korttidsarbete i praktiken? Boka din plats på kursen!

 

Dela sidan: