Momsfri utbildning och sjukvård: Nu är tumskruvarna hårt åtdragna

Under mina tid som verksam inom momsområdet – faktiskt mer än 25 år – har jag noterat hur praxis har rört sig fram – och ibland tillbaka – i olika momsfrågor.

En sådan fråga gäller momsfri utbildning, sjukvård, tandvård och social omsorg. Det momsfria utrymmet har här successivt minskat med åren. Från att ha ett visst skönjbart momsfritt utrymme har nu tumskruvarna dragits åt ganska rejält genom domstolspraxis – men även genom Skatteverkets (SKV) tolkningar.

Skälet till momsfrihet för exempelvis och sjukvård är helt enkelt att kostnaden för nödvändiga tjänster ska hållas nere. Vi ska komma ihåg att när undantagen infördes var det nästan bara den offentliga sektorn som tillhandahöll tjänster såsom utbildning och sjukvård.

Senast på utbildningsområdet

SKV drog nyligen åt tumskruvarna ytterligare ett varv vad gäller utbildning – genom ett ställningstagande från den 28 augusti 2021. I likhet med sjukvård, tandvård och social omsorg ska det extremt mycket till för att en ska anses tillhandahålla en momsfri tjänst. Normalt ses tjänsten som en momspliktig personaluthyrning.

Det är framförallt kravet på att tjänsten, utbildningen, ska tillhandahållas under eget ansvar som har blivit mer restriktiv. Utbildning med eget ansvar innebär enligt SKV att säljaren

• tillhandahåller utbildningen genom en egen organisatorisk struktur (egna lokaler, digitalplattform, utrustning och personal), och
• har det övergripande ansvaret för utbildning, och
• bestämmer när i tiden utbildningen ska ges och vilka elever som får utbildningen.

Det är så tuffa krav att i princip kan en underentreprenör aldrig sälja en undervisningstjänst momsfritt. Ett konsultbolag som till exempel anlitas av en gymnasieskola för att genomföra ett antal föreläsningar inom konsultens expertområde, måsta alltså ta ut moms i sin faktura till skolan.

Moms på utbildning – ingen kioskvältare

Det är inte första gången som utbildningsområdet fått se det momsfria området krympa. Redan år 2008 förkunnade SKV att de ansåg att en underentreprenör till en utbildningsanordnare – åtminstone vanligtvis – tillhandahöll momspliktig personaluthyrning.

Momsen gjorde det alltså dyrare att bedriva utbildningsverksamhet. Detta skapade dock inte några större rubriker i media.

Moms på sjukvård – en bomb för branschen

År 2017 slog en bomb ner i sjukvårdsbranschen när Skatterättsnämnden (SRN) i ett förhandsbesked fann att uthyrning av läkare via ett bolag var momspliktig personaluthyrning. Dessförinnan hade legitimerad sjukvårdspersonal, som läkare och sjuksköterskor, ansetts tillhandahålla momsfri vård när de hyrdes ut från ett bolag till en vårdgivare.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastställde SRN:s förhandsbesked om momsplikt under 2018. Att momsen skulle göra det dyrare för framförallt privat sjukvård stod nu klart. Frågan fick också stor medial uppmärksamhet. SKV fastställde ett datum – den 1 juli 2019 – då branschen måste ha anpassat sig till den nya ordningen.

Olyckligt är ett ”understatement”

Sedan dess har ett flertal fall prövats av SRN och HFD utan något egentligt genombrott i momsfrågan. HFD har inte begärt något förhandsavgörande från EU-domstolen (EUD) – något som HFD enligt min borde ha gjort. Det sticker nämligen i ögonen att några andra EU-länder bevisligen behandlar uthyrning av sjukvårdspersonal som momsfria tjänster.

Att HFD:s agerande är olyckligt är ett ”understatement”.

Momsreglerna förlorar sitt syfte

Samhället har förändrats och fakta är att momsreglerna inte hänger med. Undantagen från moms ska tolkas restriktivt. Det får dock inte tolkas så restriktivt att de förlorar sin effekt. Ett skäl till att undantaget från moms var ju att man ville att kostnaderna skulle hållas nere. Hur blev det egentligen?

Lappa och laga med bidrag

I höstbudgeten 2021 har det avsatts medel för att kompensera yrkeshögskolor som får högre kostnader för moms på inhyrd personal.

Sedan år 2020 finns ett tidsbegränsat statsbidrag för att kompensera för högre kostnader för moms på inhyrd sjukvårdspersonal

Bidrag kan visserligen ge viss kompensation men min personliga uppfattning är att det är kortsiktiga lösningar. Vad gäller sjukvården torde det stå klart att målet att sänka kostnaderna för vård inte kan uppfyllas med dagens momsregler – åtminstone så som de tolkas i Sverige.

Bakbundna händer – EU bestämmer

Sverige bör inte självsvåldigt ändra i mervärdesskattelagen vad gäller undantaget för sjukvård. Det har en utredning slagit fast. Istället är det via EUD man måste börja. Inte minst därför vore det snyggt om HFD kunde lämna något av de mål som når dit vidare till EUD för ett förhandsavgörande. Det skulle vara ett först steg – till att få klarhet och uppnå en större rättvisa i tillämpningen av undantaget för sjukvård inom EU.