Skatt på privata sjukvårdsförsäkringar?

Regeringen och Vänsterpartiet har i media aviserat att man vill förmånsbeskatta den som har en privat sjukvårdsförsäkring bekostad av arbetsgivaren. Det återstår dock att se hur oppositionen kommer att agera.
Robert SelvaagSkatteexpert
onsdag 28 mars 2018
Lästid: 3 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Artikel från 2017-04-20 – uppdaterad 2018-03-26

En sjukvårdsförsäkring kan bland annat ge tillgång till rådgivning, specialistvård (exempelvis naprapat, psykolog, specialistläkare), krisvård och operationer hos privata vårdgivare. Även förebyggande och rehabiliterande åtgärder kan omfattas.

Antalet privata sjukvårdsförsäkringar har de senaste fem åren mer än fördubblats till ca 600 000 tecknade försäkringar, varav tre fjärdedelar är arbetsgivarbetalda. Av de återstående är större delen gruppförsäkringar via fackföreningar och branschorganisationer.

Man räknar med att drygt tio procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige omfattas av en sjukvårdsförsäkring.

Skattefria men inte avdragsgilla

Om försäkringen täcker privat vård är premien inte avdragsgill för arbetsgivaren, men å andra sidan är förmånen skattefri för den anställde. Många arbetsgivare tillhandahåller sådana försäkringar av flera skäl. Dels är det god personalvård och ett led i att attrahera arbetskraft, dels kan man snabbare få drabbad personal tillbaka i tjänst då man kan slippa remisskrav och stundtals långa vårdköer.

Många sjukvårdsförsäkringar består av premier som täcker både offentlig och privat vård. Den del av premien som täcker offentlig vård, normalt mellan 2 och 10 procent, blir då en skattepliktig förmån för den anställde och avdragsgill för arbetsgivaren.

Den absolut största delen av premien, som finansierar privat vård, blir skattefri för den anställde, men inte avdragsgill för arbetsgivaren, som alltså får bekosta nästan hela försäkringen med beskattade vinstmedel.

Vänsterpartiet reagerar

Vänsterpartiet har reagerat på den kraftiga ökningen av privata försäkringar. Man menar att dessa utgör gräddfiler till vård, och att förtroendet för den offentliga vården liksom viljan att betala skatt till denna riskerar att urholkas.

Man har därför kommit överens med regeringen om att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Förslaget kommer att innebära i runda tal en miljard kronor mer i skatt från de omkring 450.000 personer som i dag har arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar.

Personer som har gruppsjukförsäkringar via sitt fackförbund ska inte omfattas av skatteplikten.

Ett konkret förslag ska aviseras i höstbudgeten, som presenteras i september, och senare läggas i en så kallad särproposition. Målet är att skatteplikt för premier ska införas från den 1 juli 2018.

Kommentar

Forskningsläget kring privata sjukvårdsförsäkringar är inte entydigt. Det finns studier som visar att företag vars anställda omfattas har betydligt lägre sjukfrånvaro än andra företag, samtidigt som andra studier indikerar att försäkringarna är kostnadsdrivande och kan ha undanträngningseffekter.

Det har också framförts att de som omfattas av privata försäkringar tillför resurser till den offentliga vården, men belastar densamma i lägre grad. Det är rimligt att anta att viljan att betala skatt kan tänkas avta i takt med att fler och fler omfattas av privata försäkringar. Skattemoralen kräver dock att de offentligfinansierade systemen av medborgarna upplevs fungera väl. Ökningen av privata försäkringar kan därför kanske ses som en indikation på att så inte alltid är fallet. Som alltid är det svårt att avgöra vad som kom först, hönan eller ägget.

Oaktat effekterna av den kraftiga ökningen av privata försäkringar kan vi konstatera att vi nu börjar bli vana vid ett oklart parlamentariskt läge. Samtliga allianspartier har till exempel slagit fast att de vill stoppa många av regeringens skattehöjningar, men någon konsekvent linje är svår att se. Än så länge ser det alltså ut som om regeringen kommer att kunna utnyttja det spelrum som en splittrad opposition innebär. Vi får tillfälle att återkomma i frågan, senast i samband med höstbudgeten.

Vill du hålla dig uppdaterad och få senaste nytt inom skatt? Prova Servicepaket Skatt gratis



Dela sidan: