Skatteförslag för ett starkare Sverige

Varje expert svarar för sitt kapitel, exempelvis finanspolitik, digitalisering, grön omställning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, näringsliv och skattesystem. Flera av kapitlen – inte bara det om skattesystemet – mynnar ut i konkreta skatteförslag, och vi kan utan tvekan utgå ifrån att rapporten kommer att göra avtryck i politiken framöver, sannolikt redan i den kommande höstbudgeten.

Intressant är också att redaktören, Klas Eklund, för närvarande arbetar på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) – en självständig tankesmedja under Finansdepartementet – med att ta fram förslag på hur en ny övergripande skattereform skulle kunna se ut. Hans rapport kommer under hösten, och den lär i sin tur beröra många av tankegångarna i kommissionens rapport.

Rapporten innehåller också många intressanta förslag som – utan att vara direkta skatteförslag – berör näringslivet. Av utrymmesskäl ska vi här fokusera enbart på skatteförslagen. Den som är intresserad av övriga förslag kan med fördel läsa sammanfattningen i början av varje kapitel eller hela det första sammanfattande kapitlet i rapporten. Här kan du läsa hela rapporten

Vilka är då skatteförslagen?

De flesta skatteförslagen återfinns av naturliga skäl i kapitlet om skattesystemet. Enligt författaren, docenten i nationalekonomi och skatteforskaren Åsa Hansson, behöver skattesystemet reformeras så att det blir enklare och effektivare än dagens och därmed uppmuntrar till ansträngning och ökad produktivitet, stimulerar entreprenörskap och innovation, samtidigt som det minskar klyftorna i samhället.

Hon föreslår därför följande:

• Lägre skatt på arbete. Sänk marginalskatten i toppen och genomsnittsskatten i botten genom ett generöst grundavdrag. Lägre skatt på arbete minskar skillnaden i hur arbete och kapital beskattas.
• Inför ett effektivare grundavdrag/jobbskatteavdrag. Dagens jobbskatteavdrag är kostsamt och ger fel incitament för många. Ersätt med ett mer generöst grundavdrag och/eller riktat jobbskatteavdrag till grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
• Enhetlig moms – både vad gäller momssats (25 %) och skattebas. Arbeta för en bredare skattebas på EU-nivå eftersom EU:s momsdirektiv begränsar basbreddningar.
• Använd ökade momsintäkter till att sänka skatten på arbete. Det generösare grundavdraget kompenserar för höjd moms.
• Inför en enhetlig individuell kapitalbeskattning på 25 %.
• En enhetlig kapitalbeskattning inbegriper en fastighetsskatt på allt ägt boende. Beskatta gärna både den implicita hyran och värdestegringen löpande för att undvika inlåsningsproblem. Eventuellt kan fastighetsskatten göras progressiv.
• Använd ökade intäkter till att sänka skatten på arbete och företag.
• Det är viktigt med en konkurrenskraftig bolagsskatt. Sverige är ett litet och geografiskt avlägset land vilket gör att vi behöver en konkurrenskraftig bolagsskatt.
• En neutral bolagsskatt är önskvärd. Ränteavdragen gör skatten ickeneutral och bör ses över.
• Skattesystemet bör inte missgynna entreprenörskap och innovationer, snarare tvärtom. Utöka personaloptionerna och FoU-avdraget.

Vilka övriga förslag berör skatteområdet?

Även övriga kapitel landar som nämnts ofta i skatteförslag. I kapitlet om finanspolitik föreslås till exempel ett höjt skatteuttag samt en skattereform med en enhetlig kapitalinkomstskatt, enhetlig moms och höjd fastighetsskatt samt ökade avskrivningsmöjligheter.

I kapitlet om arbetsmarknad föreslås att dagens mångfald av stöd fasas ut och ersätts med sänkta arbetsgivaravgifter för särskilda grupper samt riktade sänkningar till företag som behöver ställa om.

Dessa förslag återkommer även i andra kapitel, till exempel i det avsnitt som handlar om näringslivet. Där föreslås också bl a att växastödet utökas till tre personer eller att den allmänna löneavgiften inte tas ut under ett nystartat företags fem första år. FoU-avdraget bör förstärkas och reglerna för personaloptioner förbättras. En intressant tanke är också ett carry-back-system för förlustutjämning, dvs en möjlighet till återbetalning av tidigare betald bolagsskatt under fem år vid framtida förluster.

Kapitlet om bostadsmarknad innehåller bl a rekommendationen att skatten på flytt sänks medan skatten på boende höjs, detta för att undvika inlåsningseffekter. ROT-avdraget föreslås utökat då byggande är en viktig faktor för att föra Sverige ut ur krisen.

Kommentar:

Rapporten är omfattande och läsvärd, och den ger en bra bild både av vilka utmaningar vi står inför och hur dessa kan tacklas. Det ska bli intressant att följa dess avtryck i den politiska debatten. Där gäller ju ofta andra prioriteringar än t ex hur det optimala skattesystemet ska konstrueras.

Eftersom man inte vinner många val på höjd fastighetsskatt är rapportens tankar om kompensatoriska inslag intressanta. En skattereform ligger ju i korten – allt enligt januariöverenskommelsen – men den stora frågan är hur denna ska se ut. Vi återkommer när vi vet mer.