Våld i anställdas nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och utövas ofta under en längre period. Våldet blir i de flesta fall allvarligare ju längre relationen pågår. Detta kan leda till att våldet blir ett normalt inslag i den utsattas vardag.

Våldet kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med.

Våldet kan ge akuta fysiska skador, men också olika typer av långvariga besvär.

Stora kostnader för arbetsgivare

Sett till statistiken finns det anställda på nästan alla arbetsplatser som lever eller har levt med våld eller hot om våld. Att fara illa i sin hemmamiljö har vanligtvis en stor inverkan på hur anställda klarar av att sköta sitt arbete. Det innebär ofta stora kostnader för arbetsgivare i form av sjukskrivningar och försämrad arbetsprestation.

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

Som arbetsgivare har man ett ansvar för sina anställdas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö. Arbetsgivaren har inte något ansvar för anställdas hemmamiljö, men man kan som arbetsgivare försöka säkerställa att ingen anställd far illa i sin hemmamiljö.

Tecken på att en anställd kan vara utsatt

Följande kan vara tecken på att en anställd är utsatt för våld i en nära relation:

• Upprepad korttidsfrånvaro och/eller hög sjukfrånvaro
• Magont, huvudvärk, stressymptom, rädsla och ångest
• Trötthet, sömn- och koncentrationssvårigheter samt depression
• Svårighet att ändra sina arbetstider och deltar oftast inte i aktiviteter på fritiden
• Partnern lämnar och hämtar vid arbetsplatsen
• Tät telefonkontakt med partnern

Samtal med den anställde

I alla sammanhang där det finns misstankar om att en anställd far illa är det viktigt att som arbetsgivare våga ställa frågor kring det man befarar att den anställde utsätts för. Man bör då boka in ett samtal under arbetstid och hitta en avskild plats där man kan samtala i lugn och ro.

Det är viktigt att betona att man som arbetsgivare frågar av omtanke och utifrån sitt arbetsmiljöansvar. Det är i dessa sammanhang vanligt med nekande svar, även om en anställd är utsatt. Om man misstänker våld är det då viktigt att fråga vid fler tillfällen samt att berätta att det finns stöd att få.

Exempel på frågor:

• Hur trivs du på jobbet? (t.ex. utifrån att medarbetare har hög sjukfrånvaro eller sällan deltar vid gemensamma aktiviteter)
• Hur fungerar det med arbetstiderna?
• Känner du dig trygg?
• Har du vid något tillfälle blivit hotad eller slagen?
• Har du någon gång blivit illa behandlad, på jobbet eller hemma?
• Finns det något jag som arbetsgivare kan göra för dig?

Om anställd är utsatt

Ett bra bemötande med uppföljande stöd och hjälp kan vara avgörande för den anställdes möjligheter att förändra sin situation. Som arbetsgivare bör man uppmuntra den anställde att ta nödvändiga stödkontakter. Man bör också underlätta för den anställde att t ex kunna få gå på rådgivning eller stödsamtal på arbetstid.

Det är även viktigt att följa upp och stödja sin medarbetare så att hen orkar gå vidare i processen.

Myndigheter och hjälporganisationer

Enligt socialtjänstlagen har alla kommuner en skyldighet att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn. Socialtjänsten har det främsta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Förutom myndigheter som socialtjänst, polis och hälso- och sjukvård finns det flera hjälporganisationer som erbjuder stöd vid våld i nära relationer.

På 1177.se finns en förteckning över de flesta hjälporganisationer.