Få koll på löneväxling
Löneväxling innebär att en anställd har möjlighet att avstå från ersättning för framtida arbetsinsatser, det vill säga att sänka lönen före skatt, för att istället få någon form av förmån från arbetsgivaren. Löneväxlingen kan göras vid enstaka tillfällen eller fortlöpande.
Hanna LagerkvistSkatteexpert
torsdag 15 september 2022
Lästid: 2 Minuter
För arbetsgivarens del behöver det inte ha någon ekonomisk betydelse om personalen tar ut hela lönen kontant eller i en kombination av kontant lön och olika förmåner. Bruttolöneavdraget kan beräknas så att den totala kostnaden för arbetsgivaren är densamma i båda fallen.
Då måste man utöver lagstadgade sociala avgifter också beakta de avtals- enliga avgifterna om personalen har så kallad tjänstepension. Många anställda omfattas av ITP 1 eller ITP 2. ITP 1 gäller främst personer som är födda efter 1978. Även personer som är födda före 1979 kan omfattas av ITP 1.
För ITP 2 gäller att arbetsgivaren normalt kan komma överens med den anställde efter vilken lön och förmåner arbetsgivaren ska betala de avtals- enliga avgifterna. Då kan alltså arbetsgivaren betala in avtalsenliga avgifter på lönen före löneväxling.
För ITP 1 gäller dock att premier betalas efter den kontanta lön som den anställde faktiskt har under kalenderåret. Det innebär att arbetsgivaren inte kan betala in avtalsenliga avgifter på den löneväxlande delen av lönen.
Det betyder att arbetsgivaren sparar in dessa avgifter. Denna inbesparing bör komma personalen till del. Avgifterna uppgår till 4,5 % av den kontanta lönen upp till 7,5 IBB plus
30 % av den kontanta lönen som överstiger 7,5 IBB.
Då måste man utöver lagstadgade sociala avgifter också beakta de avtals- enliga avgifterna om personalen har så kallad tjänstepension. Många anställda omfattas av ITP 1 eller ITP 2. ITP 1 gäller främst personer som är födda efter 1978. Även personer som är födda före 1979 kan omfattas av ITP 1.
För ITP 2 gäller att arbetsgivaren normalt kan komma överens med den anställde efter vilken lön och förmåner arbetsgivaren ska betala de avtals- enliga avgifterna. Då kan alltså arbetsgivaren betala in avtalsenliga avgifter på lönen före löneväxling.
För ITP 1 gäller dock att premier betalas efter den kontanta lön som den anställde faktiskt har under kalenderåret. Det innebär att arbetsgivaren inte kan betala in avtalsenliga avgifter på den löneväxlande delen av lönen.
Det betyder att arbetsgivaren sparar in dessa avgifter. Denna inbesparing bör komma personalen till del. Avgifterna uppgår till 4,5 % av den kontanta lönen upp till 7,5 IBB plus
30 % av den kontanta lönen som överstiger 7,5 IBB.
Skatteregler vid löneväxling
I skattehänseende är ett avstående från bruttolön och den förmån man erhåller två separata företeelser. Löneavståendet kan inte – som nettolöneavdrag – ses som en betalning som sätter ned förmånsvärdet.
Man kan också uttrycka det så att ett bruttolöneavdrag innebär att den anställde får en lägre kontantersättning att bli beskattad för och att företaget därmed får lägre kostnader. Även kostnaden för arbetsgivaravgifter blir lägre förutsatt att löneväxlingen inte görs mot en skattepliktig förmån.
Skattekonsekvenserna av vad som lämnas i ersättning istället för lön får bedömas med hänsyn till reglerna för den typ av förmån det är fråga om.
Man kan också uttrycka det så att ett bruttolöneavdrag innebär att den anställde får en lägre kontantersättning att bli beskattad för och att företaget därmed får lägre kostnader. Även kostnaden för arbetsgivaravgifter blir lägre förutsatt att löneväxlingen inte görs mot en skattepliktig förmån.
Skattekonsekvenserna av vad som lämnas i ersättning istället för lön får bedömas med hänsyn till reglerna för den typ av förmån det är fråga om.
Löneväxling kan påverka andra ersättningar
En löneväxling kan påverka framtida ersättningar som till exempel sjuklön, semesterersättning, föräldrapenning, pension och bostadsbidrag. Detta bör tas med i beräkningen innan man löneväxlar.
När det gäller sjukpenninggrundande inkomst (SGI) påverkas denna i princip endast vid löneväxlingar som varar längre tid än sex månader.
För den som efter löneväxlingen har en SGI som är högre än 10 prisbasbelopp (483 000 kr för 2022) har det dock ingen betydelse eftersom inkomsten då ligger över taket för högsta SGI.
När det gäller sjukpenninggrundande inkomst (SGI) påverkas denna i princip endast vid löneväxlingar som varar längre tid än sex månader.
För den som efter löneväxlingen har en SGI som är högre än 10 prisbasbelopp (483 000 kr för 2022) har det dock ingen betydelse eftersom inkomsten då ligger över taket för högsta SGI.
Få fler intressanta artiklar – direkt till din inkorg
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev Simployer Info. Det bästa från oss inom lön, skatt och moms en gång i månaden – enklare kan det inte bli. 👍
