Nu kommer momsåterbäringen till privata vårdgivare!

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen är uthyrning av legitimerad vårdpersonal till annan vårdgivare inte är en momsfri tjänst. Läkare m.fl. yrkeskategorier som tillhandahåller sina tjänster genom ett eget konsultbolag – istället för att vara anställda hos en vårdgivare – måste därför ta ut ”vårdmoms” från den 1 juli 2019.

Att hyra in vårdpersonal har därför blivit dyrare för privata vårdgivare jämfört med offentliga. Offentliga vårdgivare har nämligen rätt till kompensation för vårdmomsen genom det s.k. kommunkonto-systemet.

Statsbidrag under tre år

Regeringen har alltså i höstbudgeten avsatt 210 miljoner kronor per år under en treårsperiod för att kompensera även privata vårdgivare för vårdmomsen. Regeringen ska också snabbt tillsätta en utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att istället införa ett annat alternativ. Om förutsättningar för det finns, ska förslag lämnas.

Vårdmomsen innebär de facto att staten får in momspengar som inte betalas ut som ingående moms till de privata vårdgivarna. Alltså krymper vårdbudgeten i motsvarande mån. Budgetmässigt är det därför fullt rimligt att privata vårdgivare kompenseras. Det sker nu genom ett statsbidrag.

Pengar är bra, lagändring är bättre!

Branschen – genom Vårdföretagarna – är positiv till den extra satsningen men flaggar för att 210 miljoner kronor kan vara för lite. Vårdföretagarna menar att den långsiktiga lösningen måste vara att ändra lagen.

Vårdföretagarna har också i samarbete med konsultfirman Deloitte tagit fram ett förslag till ändring av mervärdesskattelagen. En ändring av mervärdesskattelagen måste vara förenligt med EU:s gemensamma momsregler – momsdirektivet. Docent Pernilla Rendahl har på uppdrag av Vårdföretagarna utrett frågan och kommit fram till att förslaget är förenligt med EU-rätten.

Löser en lagändring problemet?

Att lagändringen är förenlig med EU-rätten är en förutsättning om momssystemet ska kunna lösa budgetfrågan för privata vårdgivare. Det förutsätter dock även att lagändringen får till effekt att legitimerad sjukvårdspersonals arbete ses som en vårdtjänst oavsett om personen ifråga gör arbetet som anställd hos vårdgivaren eller en underentreprenör, t.ex. ett konsultbolag.

Kärnfrågan är om en tjänst kan anses vara ”vård” – oavsett var personen har sin anställning, vem som bestämmer arbetsuppgifter och arbetsmetoder samt vem som är vårdtagarens avtalspart. Det blir intressant att se vilka slutsatser som kommer att dras i den aviserade utredning.