Regler om företagsbot ses över

Det är i dag ovanligt med åtal för arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen. Det individuella straffansvaret har i stor utsträckning ersatts med företagsbot. Samtidigt som reglerna för företagsbot ändrades 2006 infördes en regel om åtalsprövning som begränsar möjligheten att åtala.
onsdag 6 april 2016
Lästid: 1 Minut
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Ett brott som kan leda till påföljden företagsbot, och som har begåtts av oaktsamhet och inte kan antas ge någon annan påföljd än böter, får i normalfallet inte åtalas. Även om näringsverksamhet både i privat och offentlig regi omfattas av reglerna, så är företagsboten begränsad till just näringsverksamhet.

Fördelen med företagsboten är att åklagaren inte alltid behöver peka ut vem som gjort det, det räcker med att konstatera att ett brott begåtts. Att företagsboten begränsas till näringsverksamhet har lett till att det numera nästan undantagslöst är chefer och anställda inom offentlig verksamhet som åtalas för exempelvis arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskada. Denna skillnad mellan privat och offentligt, där ett individuellt straffansvar är ”förbehållet” offentligt anställda, är märklig och kan ifrågasättas anser arbetsmiljöåklagare Lotten Loberg.

Regeringen har nu beslutat att tillsätta en utredning som ska se över om företagsbotens begränsning till brott i näringsverksamhet är rimlig. I uppdraget ingår också att se över förhållandet mellan företagsboten och det individuella straffansvaret samt att utreda om maximibeloppet för företagsboten behöver höjas.

Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast 30 november 2016.


Källa: Tidningen Arbetsvärlden



Dela sidan: