Skatteskärpning för utländsk personal i Sverige

Sverige tillämpar idag begreppet formell arbetsgivare vid bedömningen av vem som anses som arbetsgivare i förhållande till skatteavtalen och 183-dagarsregeln. Vid ett formellt arbetsgivarbegrepp bedöms arbetsgivaren utifrån vem som har anställt arbetstagaren och betalar ut lönen.

Det nuvarande synsättet innebär att lön för arbete utfört i Sverige för ett svenskt bolag kan undantas från svensk beskattning enligt 183-dagarsregeln förutsatt att arbetstagaren är anställd och erhåller lön från en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Detta även om lönekostnaden senare vidarefaktureras och slutligen bärs av det svenska bolaget.

Av den orsaken föreslår Skatteverket att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp ska tillämpas i Sverige. Vid begreppet ekonomisk arbetsgivare är det istället den enhet som bär kostnaden och drar nytta av arbetet som ska anses som arbetsgivaren. Avgörande för om en arbetstagare ska beskattas i Sverige bör inte längre vara vem som utbetalar lönen, utan för vem som arbetet utförs.

Genom en ändrad syn på arbetsgivarbegreppet kommer 183-dagarsregeln inte längre kunna tillämpas när det är fråga om personaluthyrning, utsändning eller utlåning av personal. Lön för sådant arbete kommer därför att beskattas i Sverige från dag ett. Därmed säkerställs att personer som arbetar tillfälligt i Sverige för en svensk verksamhet också beskattas här.

Det är inte ovanligt att en verksamhet i Sverige hyr in ett företag för att utföra ett uppdrag och att det företaget i sin tur anlitar ett annat företag, för att utföra hela eller delar av uppdraget. När det är frågan om underleverantörer och inhyrd personal i flera led kan det vara svårt att avgöra vem som är att anse som den ekonomiska arbetsgivaren. Enligt Skatteverket är den ekonomiska arbetsgivaren den som den fysiska personen direkt eller indirekt utför arbetet för, som ansvarar för den övergripande arbetsledningen och som får nyttan av det utförda arbetet, när det utförda arbetet utgör en integrerad del av dennes verksamhet.

Exempel
Ett svenskt landsting avtalar med byggföretaget E att E ska utföra renoverings- och reparationsarbete av landstingets lokaler. E utför uppdraget med egen byggpersonal och hyr in viss personal från bemanningsföretaget F. F anlitar i sin tur underentreprenören G för ett visst delprojekt. G levererar inte något material utan ställer bara sin personal till förfogande.

Renovering och reparation av egna lokaler är normalt sett inte en integrerad del av landstingets verksamhet. Att utföra renovering och reparationer är en integrerad del av byggföretaget E:s verksamhet. Det är E som disponerar, kontrollerar och ansvarar för platsen under tiden byggarbetet utförs, som ansvarar för den övergripande arbetsledningen och som ställer arbetsmaterial och redskap till förfogande. Det är således byggföretaget E, och inte landstinget, som är den ekonomiska arbetsgivaren för byggarbetarna som är anställda av bemanningsföretaget F eller underentreprenören G.

Eftersom förslaget innebär att ett stort antal utländska arbetstagare som tidigare inte varit skyldiga att betala skatt nu blir skattskyldiga i Sverige, föreslås att det även införs bestämmelser om registreringsskyldighet för utländska arbetstagare. Detta för att underlätta Skatteverkets kontroll. Enligt förslaget ska utländska arbetstagare, som inte har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer och som arbetar i Sverige i mer än fem dagar, registrera sig hos Skatteverket.

De föreslagna ändringarna är omfattande och förutsätter god kunskap om svenska skatteregler hos såväl utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige, som svenska företag som använder sig av inhyrd utländsk personal och/eller tar emot personal från utländska koncernbolag.