Flera nyheter inom sjukfrånvaroområdet

Nytt karensdagsavdrag och obligatoriska rehabiliteringsutredningar är några av de förslag som regeringen har presenterat i syfte att minska ohälsan i arbetslivet. Flera av dessa ändringar börjar gälla 2018.
Anna SchönfelderHR- och löneexpert
onsdag 20 december 2017
Lästid: 2 Minuter
info

Den här artikeln är publicerad för mer än ett år sedan
Var uppmärksam på att lagar och regler ändras med jämna mellanrum. För att vara säker på att du alltid har korrekt och uppdaterad information tillgänglig rekommenderar vi att du abonnerar på något av våra Expertstöd. Jag vill ta steget mot en enklare arbetsvardag!

Under flera års tid har sjukfrånvaron och ohälsan i arbetslivet ökat. Nu har dock denna trend brutits och antalet sjukskrivningar minskat. Att få ner ohälsotalen i arbetslivet är ändå ett ständigt pågående arbete och regeringen har presenterat flera förslag som påverkar sjukskrivningsprocessen. 

Obligatoriska rehabiliteringsplaner

Ett av förslagen innebär att det ska bli krav på arbetsgivare att, under vissa förutsättningar, ta fram rehabiliteringsplaner. En sådan plan ska tas fram senast dag 30 i de fall en anställd förväntas vara sjukskriven längre än 60 dagar. Rehabiliteringsplanen ska skickas till Försäkringskassan. Syftet är att arbetsgivare i ett tidigt skede ska komma igång med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Enligt förslaget ska även det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet som idag uppgår till 7 000 kr per insats höjas till högst 10 000 kr per person och år. Samtidigt införs ett årligt tak på 200 000 kr per arbetsgivare och år.

Det arbetsplatsinriktade stödet ska uppmuntra arbetsgivare att köpa t ex rehabiliteringsutredningar eller arbetsförmågebedömningar från sin företagshälsovård eller annan expertresurs.

Enligt förslaget ska dessa regler träda i kraft den 1 juli 2018.

Nya regler om karensavdrag

Regeringen har även presenterat ett förslag som innebär att karensdagen avskaffas. Istället ska ett karensavdrag införas. Detta avdrag ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.

En av anledningarna till förslaget är att den nuvarande utformningen av karensdagen slår olika för olika yrkesgrupper. För grupper med långa arbetspass innebär karensdagen att man får ett inkomstavdrag som motsvarar en väsentligt större del av inkomsten jämfört med yrkesgrupper som har t ex kontorstider.

Bestämmelserna om karensavdrag föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Höjning av inkomsttaket

Vidare föreslås inkomsttaket i socialförsäkringen höjas från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Inkomsttaket innebär att lön och andra ersättningar som överstiger ett visst belopp inte ligger till grund för ersättningen från Försäkringskassan, t ex sjukpenning.

För 2018 motsvarar det nuvarande beräkningssättet ett inkomsttak på 28 438 kr (7,5 x 45 500 kr /12 månader). Lön som överstiger 28 438 kr per månad ligger alltså inte till grund för sjukpenningen. En höjning av inkomsttaket – enligt förslaget – skulle motsvara en månadslön på 30 333 kr (8 x 45 500 /12). 

Dela sidan: