Framtidens hälsa på jobbet

Vem är ansvarig för att jag mår bra? Svaret är jag själv. Men svaret är också min arbetsgivare. Frågan är bara hur ledarskapet behöver utformas för att möjliggöra det gemensamma målet i framtiden?
Ida Ljungberg, HR- och arbetsrättsexpert
schedule måndag 9 maj 2022
Lästid: 4 Minuter

Tänk dig att du jobbar i en butik, och att du behöver gå ut på lagret och hämta något. När du hittar lådan inser du att den är stor och otymplig, trots det försöker du lyfta själv men ångrar dig så fort du hör knaket från din rygg. Resultatet: ryggskott och sjukskrivning i fyra dagar, smärta och ekonomisk smäll för dig, stressigare på jobbet för dina kollegor som måste göra ditt jobb också.

– Historiskt sett har man tittat mycket på den fysiska arbetsmiljön, men idag pratar man också mycket om social och organisatorisk arbetsmiljö för alla de här tre aspekterna hänger ihop, förklarar Ida Ljungberg.

För att återgå till exemplet i butiken. Du borde inte ha lyft själv, du borde ha använt ett lyfthjälpmedel eller ropat på en kollega.

– Men om arbetsgivaren har dragit ner på bemanningen så att du känner stress och så att det inte finns någon kollega i närheten, då är det den organisatoriska arbetsmiljön som har ställt till det. Det kan också bero på den sociala arbetsmiljön, att det på arbetsplatsen florerar en machokultur där den som ber om hjälp får gliringar och inte vågar göra annat än att försöka lyfta själv.

Stress, underbemanning och att inte ta tag i brister i företagskulturen är typiska exempel på risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som kan få negativa konsekvenser för välmåendet.

- Individen ansvar för att ta hand om sig själv och sitt eget välmående, men också för sitt bemötande gentemot kollegor. Arbetsgivaren ansvarar för medarbetarens välmående på jobbet genom att se till att arbetsmiljön fungerar ur alla de här tre perspektiven. Därför behöver man förstå perspektiven var för sig, men också hur de hänger ihop.

Och därför blir det så väldigt viktigt för organisationen att se till att cheferna har rätt kunskap inom det här området.

Framtidens chefer behöver bättre kunskap

– Fler chefer behöver mer kunskap kring hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa. Det krävs specifik kunskap om hur de olika delarna i arbetsmiljön hänger ihop och vilken påverkan det faktiskt har på medarbetarnas välmående.

Frågan blir nu vad som händer framöver. Nu när vi går tillbaka till en värld med färre restriktioner men med mer hybridarbete, vad krävs då av ledarskapet för att skapa välmående?

– För det första kommer ledarskapet de kommande åren att behöva utvecklas, så att cheferna verkligen förstår att det är tillit och inte kontroll som skapar välmående och självgående medarbetare. Det finns inte heller en lösning som passar alla. Tvärtom, det som får en person att må bra kanske får en annan att må dåligt.

Det i sin tur innebär att chefer och ledare behöver skapa dialog och lyssna på sina medarbetares önskemål och behov.

– Men det här handlar inte bara om ett en-till-ensamtal mellan medarbetare och chef, utan om att samtalen också förs i gruppen. Att man reflekterar över vad vi behöver som individer, vad vi behöver som grupp, och hur kan vi förena de här behoven.

Forskning har visat att vi mår bättre när vi känner att vi har inflytande över våra egna liv och kan påverka vår situation, så även på jobbet.

Därmed inte sagt att chefer och ledare alltid kommer att kunna ta hänsyn till allas individuella önskemål, inte ens i en framtida flexibel hybridorganisation.

– Men det räcker inte med att chefen sätter ner foten och säger ”alla ska jobba på kontoret på tisdagar punkt slut” och hänvisa till arbetsledningsrätten. Juridiskt håller det, men det är viktigt för medarbetare att få en förklaring av kring varför vissa önskemål inte kan tillgodoses, för att skapa förståelse.

Om man inser att välmående är individuellt, att både individen och arbetsgivaren är ansvariga för att välmående ska kunna skapas, och att man på arbetsplatsen tar hänsyn till individuella behov, finns det mycket att vinna för både individen och arbetsgivaren.

– Med välmående medarbetare får företaget troligtvis en högre produktivitet, nöjdare medarbetare och en lägre personalomsättning eftersom medarbetare som känner sig lyssnade på och motiverade tenderar att stanna kvar. Dessutom ges de bättre förutsättningar för att må bra även utanför jobbet och skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

Viktigaste steget framåt för en välmående medarbetare?

Så vad är då det viktigaste steget för att skapa en hybridorganisation där människor mår bra?

– Målet behöver vara att hitta arbetssätt som är gynnsamt både för arbetsgivare och medarbetare oavsett var arbetet utförs. Jag tror att vi framöver kommer att behöva bli bättre på att våga testa och våga göra om. Våga försöka jobba på det sätt som medarbetarna önskar, men vara beredda på att förändra det om det inte blir så bra som vi trodde. Att testa, utvärdera och justera, då kan man kontinuerligt skapa en organisation där så många som möjligt mår så bra som möjligt.

 

Temasida: Distansarbete och hemarbete

När allt fler medarbetare arbetar hemifrån ställs verksamheter inför helt nya frågor: Vem ansvarar för arbetsmiljön? Vilka arbetsredskap kan vi få avdrag för? Vi har samlat innehåll som hjälper dig på vägen!
Gå till temasidan

 

email

Nyhetsbrev

Dela sidan: