Karensavdraget – vad gäller egentligen?

Det har varit många turer kring karensavdraget det senaste året med tillfälliga lagändringar och ersättning under pandemin. Vår HR-expert Anna Schönfelder, som skrivit flera böcker inom ämnet sjukfrånvaro och rehabilitering, reder ut de vanligaste missförstånden och svarar på de vanligaste frågorna.
Anna Schönfelder, HR- och löneexpert
schedule den 11 januari 2022
Lästid: 2 Minuter

Vad är karensavdraget?

Karensavdraget innebär konkret att alla som är sjukskrivna får sjuklön från och med den första dagen i sjuklöneperioden. Från denna sjuklön dras ett så kallat karensavdrag som är 20 procent av den anställdes genomsnittliga sjuklön per vecka.

Vad är skillnaden på karensavdrag och karensdag?

Karensavdraget ersatte den gamla karensdagen den 1 januari 2019. Karensdagen finns inte längre men innebar att man inte fick någon sjuklön den första dagen som man var hemma från jobbet sjuk. De nya reglerna med karensavdrag innebär i stället att man gör ett avdrag på sjuklönen med 20 procent för den genomsnittliga sjuklönen per vecka.  

Hur har det fungerat under pandemin?

För att hindra smittspridningen infördes bland annat ersättning från Försäkringskassan för karensavdraget vid sjukfrånvaro. Denna ersättning infördes för att fler skulle följa de rekommendationer som fanns om att hålla sig hemma vid symptom på sjukdom.

Den tillfälliga ersättningen för Karensavdraget slopades den 1 oktober 2021, men regeringen har nyligen föreslagit att det ska återinföras igen. Beslut fattas i januari 2022 och man ska då kunna ansöka om ersättning i efterhand från och med den 8 december.

Vad gäller när man har oregelbundna arbetstider?

Först och främst så är det viktigt att komma ihåg att det är arbetsgivaren som ansvarar för att räkna ut karensavdragets storlek. Då gör man en bedömning över hur mycket en anställd arbetar i genomsnitt under en vecka, exempelvis genom att utgå från den anställdes schema eller de timmar som avtalats. Med det sagt så kan det tyvärr innebära att vissa drabbas hårdare av karensavdraget eftersom det beräknas på en genomsnittlig vecka och inte den faktiska.

Ett exempel är om man i genomsnitt arbetar 25 timmar i veckan, så beräknas karensavdragets storlek på det. Om den anställde då blir sjuk under en vecka med mindre arbetstimmar så blir avdraget väldigt högt.

Kan man kräva att få arbeta hemifrån i stället för att sjukanmäla sig om man känner sig arbetsför?

Man kan aldrig kräva att få arbeta hemifrån, utan det bygger på att både arbetsgivaren och den anställde är överens om det. För att förhindra smittspridningen är det viktigt att stanna hemma, även om man bara har lindriga sjukdomssymtom. Om det är möjligt att arbeta hemifrån är det en bra lösning. För den som inte kan arbeta hemifrån innebär det däremot att man måsta sjukskriva sig. Även om man nu under ett par månader kommer att få kompensation för karensavdraget riskerar det att slå hårdare mot de som inte kan arbeta på distans.

 

 

Temasida: Distansarbete och hemarbete

När allt fler medarbetare arbetar hemifrån ställs verksamheter inför helt nya frågor: Vem ansvarar för arbetsmiljön? Vilka arbetsredskap kan vi få avdrag för? Vi har samlat innehåll som hjälper dig på vägen!
Gå till temasidan

 

email

Nyhetsbrev

Dela sidan: LinkedIn twitter